Lu Hsün nu i svensk översättning

I onsdags publicerade vi en text av Lu Hsün, idag har vi genom en flitig kamrat fått tillgång svensk översättning av samma tex som vi publicerar nedan.

"Stridskämpen och flugan.

Schopenhauer har sagt följande: vill man uppskatta en människas
storhet, gäller helt motsatta regler för hennes själsliga storhet och
hennes kroppsliga. Den senare blir allt mindre ju längre avståndet
är, medan den förra tycks bli allt större.

Just därför att närheten förminskar, och vi desto tydligare kan
urskilja skavanker och sår, framstår personen likadan som vi, och
varken såsom gudom, demon eller främmande väsen. Han är fortfarande
en människa, och blott det. Men också att han enbart är
det, gör honom därför framstående såsom människa.

När en stridskämpe har dött i striden, är det först av allt hans
skavanker och ärr som upptäcks av flugorna, vilka slickande, summande
och surrande, tror sig märkvärdiga och ännu mer hjältemodiga
än den döde stridskämpen. Men kämpen har redan dött
i striden och schasar inte undan dem mer. När flugsvärmen då summar
och surrar desto mer, menar den dock själv att det är ett ljud
av odödlighet, ty dess egen fullkomning är fjärran höjd över stridskämpen.

Faktiskt har ingen heller upptäckt flugornas skavanker och ärr.
Dock är en stridskämpe som har skavanker ändå alltid en stridskämpe,
och en fulländat skön fluga ändå alltid blott en fluga.

Flyg, flugor! Om ni så också har fått vingar och därtill även kan
surra, kommer ni aldrig att kunna höja er över stridskämpen. Era
kräk!

21 mars 1925"