En ny nivå

Ungdommar i Göteborg bekämpar polis och väktare med molotovs. Snuten själv säger:

"- Att kasta brandbomber, bensinbomber, mot polisen för upp det här till en nivå där vi absolut inte ska vara. Jag har aldrig i min poliskarriär varit med eller hört om något liknande..."

Att kampen förs till en högre nivå är bra. Skriet efter en proletär ledning blir allt tydligare. Arbetarungdommen visar än en gång att den vill kämpa, att den är berred att utveckla kampen till nya höjder. Kommunisterna måste fatta att kampens utveckling även här i landet utvecklas språngartat, att det inte duger att utfärda allmäna uttalanden utan att leva, arbeta och kämpa tillsammans med massorna.

Latinamerikaner

Här kan ni läsa om hur barn dör av fattigdom i Argentina, ett land som är kanske ett av de bästa bevisen på hur det att kapitalismens imperialistiska stadium uppnåddes satte stop för utvecklingen av kapitalismen i de förtryckta nationerna. Argentina var det land i latinamerika, tillsammans med Chile, som hade utvecklats mest när imperialismen uppnåddes. Istället för en egen "sund" kapitalismen utvecklades en byråkratkapitalism. Ett ämne för en längre text kanske men inte idag. Här kan ni läsa om hur svensk polis pekar ut latinamerikaner och andra som kriminella, det enda som är förvånande med det är att någon faktiskt gick till pressen med det.

Inte bara en "skandal"

Så var det dags igen. Den stora allmänheten uppmärksammas på hur det står till med moralen inom poliskåren. "Vanligt folk" bilr upprörda och det hela utreds. Sånt händer lite då och då. Vi behöver inte upplysas om att snutar är svin, det har vi lärt oss sedan vi var barn - genom det att vi haft det tveksamma nöjet att ständigt komma i kontakt med dem av lite olika orsaker.

Det som är viktigt är att det inte handlar om isolerade fall utan om en rasistisk och chavunistisk kultur som är helt dominerande inom polisen. Oavsett om det är kravallsnutar som kallar ungdomar för apor, eller om det är "elitsnutar" som sägs jaga organiserad kriminalitet, eller om det är SÄPO-män som våldtar eller höga polischefer som organiserar gruppvåldtäkter med småflickor. Eller om det "bara" handlar om att man mördar eller skjuter folk i vanlig ordning. Den rådande ordningens försvarare påstår, i de fall de helt enkelt inte avfärdar det hela som "enskilda rötägg" eller dylikt, att det handlar om en "kårmentalitet" som kan avhjälpas genom att man tar in mer snutar med "invandrarbakgrund" och kvinnor. Det är skitsnack, för den rådande kulturen inom polisen är ett uttryck för den rådande kulturen inom den stat som den försvarar.

Sverige är en imperialistisk makt. Den svenska staten är en borgerlig diktatur. Att den svenska polisen, som en del av denna stats ryggrad, skulle vägledas av en annan kultur, eller mer korrekt uttryckt ideologi, än den förhärskande inom staten är naturligtvis omjöligt. Polisen är ett redskap för det borgerliga klassherraväldet. Demokratin är en skärm, en kuliss, bakom vilken den borgerliga diktaturen döljs. Eftersom polisen just är en del av våldsapparaten kommer den självfallet i direkt kontakt med de som ska hållas nere, undertryckas, av den samma. Att den demokratiska masken därmed tenderar att spricka på den är inget konstigt.

Alla de initativ och kampanjer som polisen genomför för att framställa sig i annan dager, såsom om de verkligen var till gör att hjälpa och skydda befolkningen, syftar till att fixa till masken. Den "snälla polisen" är dock bara snäll så länge den rådande ordningen inte hotas, eller för den delen den heliga privategendomen. Och den ideologi som styr även den "snälla polisen" är samma ärkereaktionära smörja som kommer i ljuset med "avslöjandena". Det finns alltså ingen "snäll polis". Alla snutar är våra fiender och ska behandlas därefter.

I sammanhanget är det nödvändigt att påpeka att när vi bygger våra organisationer, särskillt när dessa är kapabla att ta sig an mer kvalificerade uppgifter, är det av största betydelse att vi bekämpar uppkomsten av en sådan kultur som råder inom borgarklassens våldsapparat. Chavunism i alla dess former måste bekämpas ideologiskt. Det får hos oss inte finnas utrymme för sådant. Vi måste följa de revolutionära diciplinära grundreglerna och ständigt hålla i sinnet arbetarklassens intressen. Endast så kan man vinna folkets förtroende och respekt.