Lu Hsün nu i svensk översättning

I onsdags publicerade vi en text av Lu Hsün, idag har vi genom en flitig kamrat fått tillgång svensk översättning av samma tex som vi publicerar nedan.

"Stridskämpen och flugan.

Schopenhauer har sagt följande: vill man uppskatta en människas
storhet, gäller helt motsatta regler för hennes själsliga storhet och
hennes kroppsliga. Den senare blir allt mindre ju längre avståndet
är, medan den förra tycks bli allt större.

Just därför att närheten förminskar, och vi desto tydligare kan
urskilja skavanker och sår, framstår personen likadan som vi, och
varken såsom gudom, demon eller främmande väsen. Han är fortfarande
en människa, och blott det. Men också att han enbart är
det, gör honom därför framstående såsom människa.

När en stridskämpe har dött i striden, är det först av allt hans
skavanker och ärr som upptäcks av flugorna, vilka slickande, summande
och surrande, tror sig märkvärdiga och ännu mer hjältemodiga
än den döde stridskämpen. Men kämpen har redan dött
i striden och schasar inte undan dem mer. När flugsvärmen då summar
och surrar desto mer, menar den dock själv att det är ett ljud
av odödlighet, ty dess egen fullkomning är fjärran höjd över stridskämpen.

Faktiskt har ingen heller upptäckt flugornas skavanker och ärr.
Dock är en stridskämpe som har skavanker ändå alltid en stridskämpe,
och en fulländat skön fluga ändå alltid blott en fluga.

Flyg, flugor! Om ni så också har fått vingar och därtill även kan
surra, kommer ni aldrig att kunna höja er över stridskämpen. Era
kräk!

21 mars 1925"

Lu Hsün: kämpar och flugor

Lu Hsün var den kinesiska revolutionens viktigast författare. Här finner ni flera texter skrivna av honom. Nedan publicerar vi en text som han skrev redan 1925.

"Fighters and Flies

Schopenhauer has said that, in estimating men's greatness, the taws governing spiritual stature and physical size are the reverse of each other. For the further they are from us, the smaller men's bodies and the greater their spirit appear.

Because a man seems less of a hero at close quarters, where his blemishes and wounds stand out clearly, he appears like one of us, not a god, a supernatural being or a creature of a strange new species. He is simply a man. But this precisely is where his greatness lies. When a fighter has fallen in battle, the first thing flies notice is his blemishes and wounds. They suck them, humming, very pleased to think that they are greater heroes than the fallen fighter. And since the fighter is dead and does not drive them away, the flies buzz even more loudly, and imagine they are making immortal music, since they are so much more whrlc and perfect then he is.

True, no one pays any attention to the blemishes and wounds of flies.

Yet the fighter for all his blemishes is a fighter, while the most whole and perfect flies are only flies.

Buzz off, flies! You may have wings and you may be able to hum, but you will never surpass a fighter, you insects!"