Den döda flugan

För de som följt peruansk politik under några år är namnet Lori Berenson inte obekant. För dom som inte har gjort det kan man sammanfatta vem hon är så här: yankee-småborgare som ville leka revolutionär med de bildsköna cheguevarawannabesen i MRTA - Movimiento Revolucionario Túpac Amaru - men som åkte dit, fick sitta i finkan samtidigt som hennes föräldrar med stöd från alla världens opportunister drev en hjärtasmärta kampanj för hennes frigivning. Nu blev hon inte frigiven utan fick sitta av sina år. Efter att hon nyligen blivit vilkorligt frigivnen har det vairt ett väldans liv i den reaktionära peruanska pressen om hur upprörande det är att en "terrorist" av Berensons rang knallar runt på Limas gator. Därför kallades hon igår till domstol för att man skulle utvärdera om hon skulle åka in igen. Vilken hållning intar då vår nordamerikanska hjältinna? Hon ber naturligtvis om ursäkt för sin patetiska existens! Hon deklarerar att hon ber alla som eventuellt "känt sig påverkade av hennes ord eller handlingar" om ursäkt! Hon förklarar att hon "inte är en fara för någon". Det endast som saknas i hennes framställning är offentligt piskar sig själv. Hon är världen mest harmlösa och ofarliga person. Det stämmer antagligen att hon "inte är en fara för någon", hon har definitivt aldrig varit en fara för den peruanska reaktionen - lika lite som MRTA i allmänhet varit det. Den taktik som Berenson använder sig av brukar våra peruanska vänner kalla "la tactica de la mosca muerta" - den döda flugans taktik - som går ut på att man förringar sin egen roll, uppträdder fullständigt menlöst och går med på allt bara för att komma ur en situation som man upplever besvärlig. Denna Lori Berenson som vi hört så mycket om, denna "sanna internationalist" som MRTA-medlöpare världen över lyft fram som ett heroiskt exempel, harmlös som en död fluga. Om det funnits något av principfasthet i människan hade hon försökt reorganisera MRTA, men det är förståligt att hon fattar att det vorde döfött. Om hon hade haft någon form av respekt för de medlemar i MRTA som faktiskt dog i strid så hade hon ådetminstone inte pissat på deras offer. Om hon hade haft någon form av självrespekt hade hon hållt käften.