Valen i Spanien

Som väntat vann Francos arvtagare Partido Popular, med sin nuvarande gran caudillo Mariano Rajoy i spetsen, parlamentsvalen i Spanien. Socialfascisterna i PSOE och deras Mr. Bean har gjort sig så hatade av det spanska folket att det var omöjligt att de skulle kunna bibehållas som frontfigurer på den politiska teaterscenen. Inget konstigt i det hela alltså, och i sig egentligen inte särskillt intressant då oavsett vilken regering som tillsätts efter gårdagens show kommer att föra samma politik: nedskärningar, "besparingar" och en uppenbart arbetar- och folkfientlig politik. Det som är intressant är istället att i tider då imperialisterna gör allt i deras makt för att få folk att sätta sitt hopp till "politiska lösningar" inom systemet, inom den borgerliga diktaturens, inom den "parlametnariska demokratins", ramar, så ökar antalet människor som öppet förkastar hela skådespelet och istället bojkottar valen.

Procentantalet av de som bojkottade valen har ökat i förhållande till valen 2008, då bojkottade 26,15 procent spektaklet, denna gång gjorde 28.31 procent så. Även antalet som röstade blank eller gjorde sina röster ogiltiga har ökat (i såväl relativa som absoluta tal). När man lägger samman de icke-röstande med de ogilitiga och blanka rösterna (9710775+317886+333095) får man en summa av 10361756 personer som inte sätter sing förhoppning till det parlamentariska systemet eller något av dess partier. Det är endast en halvmiljon mindre än hur många röster som PP fick (10830693 röster) och långt över de 3 miljoner "röster" som socialfascisterna i PSOE fick (6973880 röster).

Att över tio miljoner spanska medborgare vänder det rådande systemet ryggen i en tid av akut kapitalistisk kris är mycket bra och ett tydligt tecken på hur den revolutionära situationen utvecklas i ökande (ojämlik) grad. De objektiva förutsättningarna för att utveckla den revolutionära kampen i Spanien blir bättre för varje dag. PP-regeringen kommer endast att kasta mer bränsle på elden. Precis som i så många andra länder är problemet i Spanien avsaknaden av ett kommunistiskt parti som förstår att åtaga sig rollen som åligger ett sådant.

Vad man dessutom kan notera i samband med valen i Spanien är att "den nationalistiska vänstern" - representerad av AMAIUR - blir största parti i Baskien. Efter att ETA fullkomligt kapitulerat och "den nya strategin" satts i fullt bruk, så är det inget konstigt. Det enda som är säkert är att det inte kommer föra kampen framåt för ett socialistiskt Baskien ett enda steg framåt. Precis som sina irländska förebilder (Garry Adamspacket) kommer man tvärtom att öppet bli aktiv kraft i att bekämpa varje revolutionär organisering.

Som kuriosa påtalar vi, med illa dold skadegäldje, att tengsiaopingisterna i "Unificación Comunista de España", parlamentariska kretiner par excellence, lyckades få hela 16148 röster! De borde fattat att det är tid att lägga ner...

Not: de tal vi använder oss av ovan gäller för valen till kongressen ("underhuset"), när man tittar på siffrorna till Senaten ("överhuset") blir tendensen ännu tydligare!