I fallet med den grupp tyska nazistiska terrorister som nyligen avslöjats är det något som inte stämmer. Gruppen sägs, bland annat, ha genomfört:
- 10 mord
- 14 bankrån
- 2 bombangrepp (i det ena ska 33 personer ha sårats, flera allvarligt)
Till listan läggs hela tiden nya saker enligt den tyska pressen. I över tio år ska gruppen kunnat genomföra sin verksamhet utan att de tyska myndigheterna ska ha kommit dem på spåren. När sedan två av medlemmarna i terrorgruppen i samband med en banköverfall blir upptäckta och några vanliga poliser närmar sig husbilen de sitter och trycker i - då väljer det att utan att göra något sorts motstånd att helt sonika begv självmord. Ligans tredje - för närvarande - kända aktiva medlem väljer, när hon får kännedom om det inträffade, att sätta eld på gruppens tillflyktsort och lägga benen på ryggen, för att sedan självmant överlämna sig till polisen. Sen upptäcks hos en nordtysk nazist en video som sägs vara en "bekännelsevideo", en video som mer liknar något som en psykopat ur en dålig Hollywoodfilme skull ha gjort än militanta nazister. Allt detta ställer öppnarn för en hel del frågor.
För det första. Den tyska nazistscenen är genominfiltrerad av de statliga säkerhetsorganen så till den milda grad högsta domstolen motiverat sitt avslag på begäran om NPD-förbud med att det är omöjligt att avgöra om partiets politik är ett resultat av partimedlemarna egna övertygelser eller om de är dikterade av alla de statliga infilitratörer som kontrollerar partiledningen! Den nazistgrupp i delstaten Thüringen som medlemmarna i terrorgruppen började sin bana var organiserad av en polisagent (Tino Brandt). Det rör sig dessutom om tre kända personer - de blev kända inom den tyska naziscenen genom ett attentatsförsök i slutet av nittotalet (de fick i samband med det en nazistballad tillägnad sig!). Att de tre nazisterna i över tio år, samtidigt som de begår ett antal mycket grova brott (bland annat ett polismord), skulle kunna hålla sig undan den tyska statsapparaten, är snudd på otroligt. Om de nu inte har haft stöd av någon statlig myndighet. Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att komma till den slutsatsen, spekulationerna går rätt vilt till redan i tysk media och flera parlamentsledamöter har begärt att det hela ska utredas. Men, det leder till nästa fråga.
En grupp politiskt motiverade terrorister sysslar i över tio år med extremt högprofilerade "aktioner". De uppvisar en höggrad av tekniskt kunnande, organisationsförmåga och intiativkraft. Men, de gör inte ett enda uttalande i vilket de tar på sig ansvaret för sina aktioner. Mordserien som i Tyskland kallas "Dönner-morden" (efter som flera av de skjutna jobbade på kebabställen) har polisen hela tiden hävdat var en del av "konflikter i undre världen". De politiska terroristerna skulle alltså under mer än ett årtionde ha verkat utan att vilja göra politik av sina handlingar? När sedan det mycket lägligt dyker en "bekännelsevideo" så är den inte något slags politiskt manifest utan snarare extremt "opolitisk" - i det att den snarare verkar vara skapad av morbida knarkande smånassar än av kallblodiga massmördande yrkesnazister. Om nu de tyska säkerhetstjänsterna, eller någon avdelning inom dessa, skulle organisera politiska terrorhandlingar så skulle det vara för att uppnå vissa målsättningar (allt från att själva få mer resurser till mer omfattande politiska förändringar). Om gruppen är okänd är den i det sammanhanget totalt onyttig. Att den tyska säkerhetstjänsten skulle behöva hålla sig med en nazistisk terrorgrupp för att ta kål på några småföretagare verkar dessutom väldigt långsökt.
Det är alltså något i det hela som inte stämmer. Hur det hela ligger till vet vi inte - och vi har alldeles för lite information för att överhuvudtaget komma med någon form av kvalificerad gissning. Ju mer "information" som framkommer i media, desstu märkligare blir det hela. Någonstans ligger det här en hund begraven - och den stinker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.