Jag strider därför finns jag

I några av Luis Bellos utläggningar stötte jag på denna fras: "det är lämpligt att rätta Descartes: jag strider, därför finns jag". Rättelsen är i sanning på tiden. En rationell tids filosofiska lösen var tvunget: "jag tänker, därför finns jag". Men för denna romatiska, revolutionära och donquijotanska tid, är samma lösen inte längre gilltig. Idag vill livet vara mer handling än tänkande, det vill säga strid. Den nutida människan är i behov av en tro. Och den enda tro som kan besätta hennesdjupa jag är en stridbar tro. Sötbrödsdagarna kommer - för vem vet hur länge - inte tillbaka. Det sköna förkrigslivet gav upphov endast till skepticism och nihilism. Och ur denna skepticisms och denna nihilisms kris föds det hårda, starka, bestämda behovet av en tro och en myt som får människorna att leva farligt. (José Carlos Mariátegui, 1925, ur "El Alma Matinal")