Leta i den här bloggen

lördag 31 december 2011

Nytt år: slå till proletär!




På de österrikiska ungmaoisternas hemsida hittade vi ovanstående bild. Texten lyder:

"Ett nytt år!
Ett nytt år som alla andra? Nej! Så får det inte bli!
För att den nya världen ska resa sig ur nöd och kval: slå till proletär!"


En alldeles utmärkt nyårshälsning tycker vi och önskar alla våra läsare en dunderfest och all framgång i kampen 2012!

torsdag 29 december 2011

Satans mördare!



Minst 36 unga kurder har massakrerats av den turkiska militären. Massakern är inget undantag utan en del av det systematiska folkmord som den turkiska staten bedriver mot kurderna. Den kurdiska nationalistiska rörelsen ska dränkas i blod. Kurderna ska terroriseras till underkastelse.

Den turkiska militärens påståenden om att det "kanske" skulle röra sig om att man "misstagit de döda för gerillasoldater" är rakt igenom falskt. En talesman för den kurdiska nationaliströrelsens väpnade styrkor klargör:

"In a statement to ANF about the air assault of the Turkish army which has killed at least 36 civilians on 28 December night, HPG (People’s Defense Forces) Command Member Bahoz Erdal contradicted the statement released by the Turkish General Staff.

Bahoz Erdal said that “There is a distance of at least 10 km between the real scene of the slaughter and the alleged Sinaht area of Haftanin. The slaughter was carried out in the border region of Serê Sas close to the Roboskî village.”

Remarking the impossibility of allegations which say that guerrilla camps were deployed in the area of the scene, Bahoz Erdal said that guerrillas would never perform an act or activity in this area which civilians and villagers always use as their passageway.

HPG Command Member defended that the slaughter was an organized and planned act rather than an accident or an involuntary action. Erdal also pointed out that it was not possible for the military and administrative authorities to be unaware of civilians who dealt with border trade. Erdal added that “Furthermore, unmanned air vehicles performed reconnaissance activities in the area on 28 December, between the hours of 17.00 and 21.30 when the slaughter was carried out by warplanes. There's not a scintilla of truth in the allegation that the civilians, who move unarmed on mules in this route every day, were mistaken for guerrillas."


När den kurdiska befolkningen protesterar mot massakern, då möts de av reppression:

"A demonstration in Diyarbakir organized to protest against the massacre carried out by Turkish warplanes in the province of Sirnak (village of Roboski) on Wednesday night has been heavily attached by police.

At least 10 thousand people took to the street in the main Kurdish city to protest at the latest massacre which claimed the life of 35 people, many very young.

Police attacked the crowd and BDP city co-chair Zübeyde Zümrüt has been wounded along many other people.

Police threw tear gas trying to disperse the crowd.

A demonstration in Yüksekova also was attacked by police. Thousands gather to protest against the massacre in Uludere and were met by police violence."

Än en gång visas att det finns inget annat hopp för kurderna än att förena sig med de verkligt revolutionära partier som kämpar för att krossa den reaktionära turkiska staten. Alla illusioner om en "fredsöverenskommelse" med de härskande klasserna i Turkiet måste kastas bort och ett allomfattande folkkrig utvecklas. Annars kommer händelser som den igår natt att upprepas igen och igen.

onsdag 28 december 2011

Reaktion och ett land som slits isär...

Bort med värnpliktsarmén. Bort med nämndemännen. FRA-lagen. "Terroristlagar". Folkmordsministrar. Polisstat i förorten. Fascister i riksdagen. Aktivt deltagande i kolonialkrig.

Någon som sa "reaktion över hela linjen"?

Idag är tydligen tesbevisardagen. Hör bara på Borg:


"– Vi ska ha ett land som håller ihop och det är naturligtvis besvärande om man ser indikationer på motsatsen"


Indikationer var det ja. På en revolutionär situation i ojämlik utveckling.

tisdag 27 december 2011

Lägesrapport från Filippinerna

Den 26 december varje år brukar Filippinernas Kommunistiska Parti (FKP) publicera ett dokument i vilket man summerar året som varit, ser över vilka framsteg man gjort, påtalar fel som bör rättas och kommande uppgifter. I år har man varit vanan trogen och här finns texten, nedan ett utdrag. Alla som sympatiserar med de filippinska maoisternas kamp bör läsa igenom texten.

"Since last year, we have seen significant achievements in our ideological, political and organizational work. We have scored major successes in fulfilling the political requirements for realizing the plan to advance from strategic defensive to strategic stalemate. We have strengthened the political foundation for intensifying the people’s war.

As a result, the NPA has been able to launch and win more and more tactical offensives despite prolonged large-scale military offensives by the fascist puppet state. It has delivered lethal blows on the enemy and captured weapons to form more fighting units. It has carried out extensive and intensive guerrilla warfare on the basis of an ever widening and deepening mass base.

The crisis conditions in the world capitalist system and in the Philippine ruling system are extremely favorable for waging the people’s democratic revolution and for realizing the medium-term plan to advance from strategic defensive to strategic stalemate. Let us take full advantage of the ever worsening and deepening crisis conditions."

onsdag 14 december 2011

Ung bostadspolitk...



En bild säger mer än tusen ord...

tisdag 13 december 2011

Tyskland: kapitalismen mördar

Ofta när man talar med kamrater om hur kapitalismen bokstavligt talat suger livet ur arbetarklassen, även här i de "rika länderna", så tänker de flesta ofta på dödsfall på arbetsplatser. Men nu visar uppgifter från Tyskland hur folk med "låglönearbeten", dvs de lägsta skikten av arbetarklassen, faktiskt dör mycket tidigare än de som har det bättre ställt - som ett direkt reslutat av utsugningen. En sak att hålla i minnet här är att de "låglönearbetande" som det är tal om är personer som arbetar heltid, alltså inte arbetslösa.

I Tyskland har "låglönesektorn" ökat från 16% av de arbetande 1996 till 24% 2011. Det har fått mycket påtagliga konsekvenser i statistiken över levnadslängden i landet. Samtidigt som levendslängden i landet i allmänhet ökar, den ligger nu på 82,8 år i snitt, så sjunker den för "låginkomsttagarna". 2001 låg levnadslängden inom denna grupp på 77,5 år. 2010 var den 75,5 år. I de delstater som tidigare utgjorde DDR är utveckling ännu mer drastisk. Där uppnådde "låginkomstagarna" år 2001 i snitt 77,9 år. 2010 låg genomsnittslevnadslängden i denna grupp på 74,1 år!

Fattigdomsforskaren Christoph Butterwegge vid universitetet i Köln säger så här: "Genom den systematiska utbyggnaden av låglönesektorn leder till att människor lever osundare - de är rädda, de sover sämre, de psykosociala problemen ökar."

Tillägas ska att pensionsåldern, med början från 2013, i Tyskland ska ändras, från 65 år till 67. Med tummen kan man räkna ut att de som redan nu slitis ut i förtid naturligtvis kommer att dö av än snabbare. Kanske är det det som är tanken, så ligger gamla arbetare inte "välfärdssystemt" till last.

Borgarklassen tar död på vår klass. Det är hög tid att göra något åt saken.

måndag 12 december 2011

Kompisar från förr...

Den maoistiska rörelsen i Bangladesh har en ganska komplicerad historia med flera olika partier som gjort anspråk på att förträdda Mao Tsetugs linje i landet. De olika partierna har sedan i olika ordning splittrats och i flera fall har det komit till blodiga sammanstöttningar mellan olika partier som kallar sig maoister. Till viss del kan situationen liknas vid den som tidigare rådde i Indien. Under de senaste åren har det dock varit ganska tunt med information rörande hur läget utvecklats bland maoistern i landet. Den enda "fraktion" som publicerat artiklar som har nått fram till en större publik (åtminostne i Europa) är Proletarian Party of East Bengal (Maoist Unity Group). Men med anledning av den mordet på en ledande medlem i Indiens Kommunistiska Parti (maoisterna) har nu ytterligare en "fraktion" gjort ett uttalande - vilket publicerats på en hemsida som är att betrakta som tillförlitlig - kamraterna i Maoist Bolshevik Reorganization Movement of the Proletarian Party of East Bengal (PBSP)[PBSP (MBRM)]. Dessa kamrater förde åtminstone under början/mitten av förra årtiondet intensiv väpnad kamp i delar av landet. Att de nu låter höra av sig, hoppas vi är en indikator på att de fortsatt är aktiva och vi hoppas att de även kommer att mer aktivt ta del av debatten inom den internationella kommunistiska rörelsen. Här hittar ni kamraternas uttalande.

torsdag 8 december 2011

Tid för offensiv

Statens byråkrater spår ökad arbetslöshet. Hårdast drabbas idustriarbetarklassen (vilket öppnar intressanta perspektiv). Samtidigt kommer nya "arbetstillfällen skapas" i företag som är ökanda för vanvård och genomusla arbetsförhållanden. Lotidningen skriver om det hela, märk denna sats:

"Arbetsförmedlingen utgår från att euroländerna klarar av att hantera krisen"


lotidningen.se/2011/12/07/flest-jobb-bort-i-industrin/

Svd skriver, märk följande sats:

"Wall Street Journals källor påpekar att centralbankernas planering är preliminär, och det innebär inte någon prognos om att euroområdet verkligen skulle vara på väg att bryta ihop. Men det faktum att centralbankerna ens studerar tidigare otänkbara utfall understryker hur snabbt förhållandena har försämrats."


svd.se/naringsliv/nu-dammar-landerna-av-sina-sedelpressar_6693728.svd

DN och SkD:

”Situationen är allvarlig. Euron kan explodera och Europa spåra ur, varnar Frankrikes EU-minister Jean Leonetti i en tv-intervju i dag”


dn.se/ekonomi/euron-kan-explodera-och-europa-spara-ur

skanskan.se/article/20111208/TTEKONOMI/312089937/1176/-/leonetti-europa-kan-sparingra-ur

Sen ser vi vad svenska finanskapitalister tror:

"Handelsbankens ekonomer spår, liksom Svenskt Näringsliv och konjunkturinstitutet, att den svenska tillväxten bromsar rejält nästa år"


gp.se/ekonomi/1.794206-tillvaxten-bromsas-enligt-ny-prognos

Sammantaget får vi en bild av ökande arbetslöshet, en fördjupad ekonomisk kris och allt hårdare utsugningsförhållanden för de som kan sälja sin arbetskraft. Och det i "bästa fall" (dvs om tyskarna klarar av att behålla EURO-systemet). Det finns alltså all anledning för att utveckla det revolutionära arbetet offensivt - annars lär kommunisterna än en gång hamna på efterkälken.

Not: det j-vla länkeriet strular så det blir som det blir

onsdag 7 december 2011

Sverige världsmästare i dödsbringande export

Sverige säljer mest vapen i världen om man räknar per capita. Det "fredsälskande" landet ligger före Israel och Ryssland. De svenska imperialisterna skor sig hutlöst på krig världen över.

"– Många svenskar lever i tanken att Sverige alltid har varit ett fredligt land och är det. Men det är vi inte. Vi beväpnar krig."


Den "goda" svenska imperialismen är världens värsta försäljare av mordredskap. Med svenska vapen dödas fattiga världen över. En nödvändig del av varje anständigt revolutionärt arbete i Sverige måste vara militant antimilitarism. Krig mot krig.

tisdag 6 december 2011

Lenin mot doktrinens förnedring

Trottesidan marxistarkiv.se lägger upp en massa onyttiga saker. Men ibland händer det att en del synnerligen nyttiga saker publiceras där. Läs den här texten. Har ni läst den innan så läs den igen. De principer som Lenin slår fast i dokumentet måste tilämpas konskvent för att man ska kunna ge en korrekt orientering i dagens kompelexa situation i klasskampen. Nedan ett kort utdrag.

"...när jag ser en socialdemokratisk teoretiker eller publicist, som inte känner sorg över denna oförbereddhet, utan visar högfärdig självbelåtenhet och med narkissistisk hänförelse upprepar i den tidiga ungdomen inlärda fraser om anarkism, blanquism och terrorism, så känner jag mig kränkt av att den mest revolutionära doktrinen i världen på detta sätt förnedras."

måndag 5 december 2011

Bonn: video från motdemostrationen



Så var den skamliga "Afghanistankonferensen" igång. Vi har precis komit tillbaka från lördagens demo. Vi lägger idag upp en video som visar vårt block på demostrationen. På det stora hela kan vi säga att vi är mycket nödja med dagen och den var mycket lärorik. Vi hoppas få tid under den närmsta dagarna att skriva ner lite om våra tankar kring det hela. För de av våra läsare som kan tyska finns här en kort rapport.

fredag 2 december 2011

På väg...



Om en liten stund hoppar vi in i bilen. Sen bär det av söderut. Klicka på bilden.

torsdag 1 december 2011

Blir det krig nu?




Nu ska ryssarna öka sitt militära "sammarbete" med Kuba. Man har sedan tidigare ett mycket välutvecklat sådan med Venzuela. Tillsammans med de kinesiska socialimperialsiterna har Ryssland upprättat Shanghai Cooperation Organisation - som inte är något annat än en militärpakt med tydlig udd mot Förenta Staterna. Man skickar sjöstridskrafter till medelhavet för att värna sina intressen i Syrien. Rysslands ökande inflytande i Iran är bakgrunden till västimperialisternas hets mot landet. Huvudkällan till krig i dagens värld fortsätter att vara Förenta Staterna, men i tider då USamerikanerna endast har vapenmakten att stödja sig på och de ryska imperialisterna tar sig ton, är det uppenbart att krigsrisken ökar. Till detta ska ett flertal saker läggas, men det räcker med att peka på det senaste intermezzot i den kinesiska sjön mellan Förenta Staternas och Kinas respektive krigsflottor. Huvudmotsättningen i världen fortsätter var den mellan imperialismen och de förtryckta nationerna - men imperialismens kris innebär att alla grundläggande motsättningar i dagens värld skräps, även den interimperialistiska motsättningen. Krigsrisken ökar i hela världen. Det är hög tid att kommunisterna fattar det och vidtar de nödvändiga åtgärderna. Antingen hindrar revolutionen kriget eller så måste kriget omvandlas i revolutionärt inbördeskrig, det är den enda riktiga linjen i ett imperialistiskt land.

Att sedan de svenska imperialisterna tjänar storkovan på upprustning och krigsförberedelser torde vara en grund god som någon att ta tag i det hela.

onsdag 30 november 2011

20 år sedan segern den 30 november 1991

Idag firar vi 20-årsdagen av den viktiga segern som antifascister erövrade i Lund den 30 november 1991. Även borgarpressen uppmärksammar dagen. Vi hade tänkt skriva en lite längre sak men pga. att vår arbetsköpare fick toknoja så blev det inte tid till det. Vi lägger upp en länk till ett inlägg vi skrev förra året och hoppas kunna återkomma. Idag går våra lyckönskingar till kamraterna som deltog och till alla dem för vilket segern blev en impuls till att förvandla det revolutionära våldet från något som bara hör hemma i revolutionsromantiken till att bli en del av deras dagliga praktik.

1/12: SOLIDARITET MED MARTIN SCHIBBYE OCH JOHAN PERSSON

Läs här om en aktivitet i Stockholm till stöd för Schibbye och Persson. Här kan ni ladda ner en låt som den inte helt okända artisten Promoe gjort som behandlar skurken Bildt.

tisdag 29 november 2011

Maoister i kamp mot knarklangare

Läs den här mycket intressanta texten som ett exempel på hur kamraterna på Filippinerna bekämpar dorghandel och annan asocial verksamhet. För att underlätta förståelsen av texten kan det vara bra att veta att "subpoena" är ungefär samma sak som en häkningsorder och shabu är en typ av metamfetamin som är den kanske vanligaste (narkotika-)drogen i landet. Nedan ett kort utdrag.

"Under Revolutionary justice, the selling of dangerous and illegal drugs like shabu is a capital offense and is punishable by death. The Communist Party in its statements has included druglords being part of bad and anti-people elements as target of of punitive actions by the NPA."

fredag 25 november 2011

Om Staten



"Vi kommer att förkasta alla de gamla fördomarna om att staten betyder allmän jämlikhet ty det är ett bedrägeri: så länge det finns utsugning kan det inte finnas jämlikhet. Godsägaren kan inte vara arbetarens like eller den hungrige den mättes like. Det maskineri som kallas stat, inför vilket människorna stannar upp i vidskeplig vördnad och tror på de gamla fablerna om att det är folkmakt - detta maskineri håller proletariatet på att vräka åt sidan och säger: det är en borgerlig lögn. Detta maskineri har vi berövat kapitalisterna och övertagit. Med detta maskineri eller denna påk skall vi krossa all utsugning, och när det i världen inte längre finns möjlighet att suga ut någon, inte längre finns kvar några jordägare eller fabriksägare, när inte längre några frossar medan andra svälter - först när några sådana möjligheter inte längre finns kvar kommer vi att låta skrota detta maskineri. Då kommer det inte att finnas någon stat, någon utsugning. Så ser vårt kommunistiska parti saken."


(V.I. Lenin, Om staten, 1919)

onsdag 23 november 2011

Dyrt att vara antimilitarist i Tyskland

"När Tyskland för krig och som antikrigsaktioner Bundeswehr-utrustning sätts i brand, då rör det sig om legitma aktioner, samma sak gäller för sabotage på fabrikerna av rustningsmateriell. Vilda strejker, fabriks och husockupationer, militanta antifascistiska, självförsvar mot polisattacker, osv., likaså."


Så sa Inge Viett på årets Rosa Luxemburg-konferens i januari. För det dömdes hon idag till att böta 1.200 EURO av en domstol i Berlin. I domstolsbeslutet förklaras att:

"Legitimförklaring av angrepp på Bundeswehr-fordon ryms inte inom åsiktsfriheten"

"Brottet" klassas som "Billigung von Straftaten", ordagrant "godkännande av brott" (vilket kan sägas motsvara "apología del terrorismo" i tex. peruansk lagstiftning). Viett döms alltså inte fört att hon gjort något. Hon döms för att hysa en åsikt. I Tyskland är det helt ok att hysa åsikten att "Tysklands intressen försvaras vid Hindukush", som bland annat landets utrikesminister vräkt ur sig. Att hysa åsikten att det är legitimt att sabotera krigsutrustning, det är kriminellt. Så mycket för de borgerliga fri- och rättigheterna.

tisdag 22 november 2011

A till D med kandensiska kommunister

I somras ska Revolutionära Kommunistiska Partiet i Kanada ha hållt kongress. Oss veterligen har tills nu inte mer utförliga rapporter därifrån än det som här redogörs för. Vi hoppas naturligtivs att kongressdokumenten blir tillgängliga även för utomstående inom en snar framtid. Att studera dem vore med all sannolikhet mycket lärorikt. Nedan ett kort utdrag ur den nyligen publicerade rapporten.


"After the discussion on the political report, the Congress passed several motions related to the development of a new international revolutionary movement. It reaffirmed our will “to contribute to such a regrouping of forces although we think it must be ruled by Maoist parties leading PW or seriously engaged in it. We think that such a movement must recognize: a) Peoples’ War as being universal; b) MLM as the current stage in the science of revolution; c) The idea of the pursuing of class struggle under socialism and the fact that the bourgeoisie could use the party in order to reinstall capitalism; d) The need for the two-line struggle so the revolutionary proletariat can triumph.”"

måndag 21 november 2011

Valen i Spanien

Som väntat vann Francos arvtagare Partido Popular, med sin nuvarande gran caudillo Mariano Rajoy i spetsen, parlamentsvalen i Spanien. Socialfascisterna i PSOE och deras Mr. Bean har gjort sig så hatade av det spanska folket att det var omöjligt att de skulle kunna bibehållas som frontfigurer på den politiska teaterscenen. Inget konstigt i det hela alltså, och i sig egentligen inte särskillt intressant då oavsett vilken regering som tillsätts efter gårdagens show kommer att föra samma politik: nedskärningar, "besparingar" och en uppenbart arbetar- och folkfientlig politik. Det som är intressant är istället att i tider då imperialisterna gör allt i deras makt för att få folk att sätta sitt hopp till "politiska lösningar" inom systemet, inom den borgerliga diktaturens, inom den "parlametnariska demokratins", ramar, så ökar antalet människor som öppet förkastar hela skådespelet och istället bojkottar valen.

Procentantalet av de som bojkottade valen har ökat i förhållande till valen 2008, då bojkottade 26,15 procent spektaklet, denna gång gjorde 28.31 procent så. Även antalet som röstade blank eller gjorde sina röster ogiltiga har ökat (i såväl relativa som absoluta tal). När man lägger samman de icke-röstande med de ogilitiga och blanka rösterna (9710775+317886+333095) får man en summa av 10361756 personer som inte sätter sing förhoppning till det parlamentariska systemet eller något av dess partier. Det är endast en halvmiljon mindre än hur många röster som PP fick (10830693 röster) och långt över de 3 miljoner "röster" som socialfascisterna i PSOE fick (6973880 röster).

Att över tio miljoner spanska medborgare vänder det rådande systemet ryggen i en tid av akut kapitalistisk kris är mycket bra och ett tydligt tecken på hur den revolutionära situationen utvecklas i ökande (ojämlik) grad. De objektiva förutsättningarna för att utveckla den revolutionära kampen i Spanien blir bättre för varje dag. PP-regeringen kommer endast att kasta mer bränsle på elden. Precis som i så många andra länder är problemet i Spanien avsaknaden av ett kommunistiskt parti som förstår att åtaga sig rollen som åligger ett sådant.

Vad man dessutom kan notera i samband med valen i Spanien är att "den nationalistiska vänstern" - representerad av AMAIUR - blir största parti i Baskien. Efter att ETA fullkomligt kapitulerat och "den nya strategin" satts i fullt bruk, så är det inget konstigt. Det enda som är säkert är att det inte kommer föra kampen framåt för ett socialistiskt Baskien ett enda steg framåt. Precis som sina irländska förebilder (Garry Adamspacket) kommer man tvärtom att öppet bli aktiv kraft i att bekämpa varje revolutionär organisering.

Som kuriosa påtalar vi, med illa dold skadegäldje, att tengsiaopingisterna i "Unificación Comunista de España", parlamentariska kretiner par excellence, lyckades få hela 16148 röster! De borde fattat att det är tid att lägga ner...

Not: de tal vi använder oss av ovan gäller för valen till kongressen ("underhuset"), när man tittar på siffrorna till Senaten ("överhuset") blir tendensen ännu tydligare!

fredag 18 november 2011

Imorgon Myrdal

"Jan Myrdal kommer att tala om Indien på Socialistiskt Forum lördag 19 november i ABF-huset i Stockholm. Du är välkommen att delta när han talar om Indiens glömda krig kl 10-11 i Zätasalen. Ta gärna med dig andra också, salen är ju ABF-husets största så många får plats.

Socialistiskt Forum genomförs för tionde året. Arrangörer är ABF Stockholm och LO-distriktet i Stockholms län. Indiens glömda krig är ett samarrangemang mellan den nystartade föreningen IndienSolidaritet och Leopard förlag. Naturligtvis kommer Myrdals två nya böcker "Röd stjärna över Indien" och "Vardagsord - tidningsmannen Charles Dickens" att finnas till försäljning.
Z-salens och Katasalens seminarier kommer att sändas via http://www.abflive.se/ på internet, så kan du inte komma går det att lyssna till och se Myrdal i direktsändning.
På denna länk finns alla hundra programpunkter under Socialistiskt Forum.

Möt upp!"


Hämtad här

torsdag 17 november 2011

FARC-EP: ny ledare, samma politik

Efter det att Alfonso Cano bombades ihälj den 4 november har det varit en del spekulationer om hans död skulle innebära någon förändring i FARC:s-linje. Nu har det blivit klargjort att så inte är fallet. I två färska uttalanden låter FARC-EP meddela att man utsett Timoleón Jiménez till Canos efterträddare som chef för Sekretariatet för FARC-EP:s Centrala Högkvarter, vilket är organisationens högsta organ. Man låter även meddela att:

"Vi, FARC-EP, förärar med djupaste känsla minnet av vår kommendant Alfonso Cano. Inför vårt folk och honom, lovar vi att framhärda i sökandet efter en politisk lösning för att uppnå en demokratisk fred med värdighet och social rättvisa."


Samma politik som alltid. FARC-EP fortsätter att vara en organisation som kämpar för en "värdig fred", inte för socialismen och kommunismen. Alltså, ny ledare samma politik.

tisdag 15 november 2011

Varning

Läs den här texten. Trots dess titel, så blir det tydligt att artikelförfattaren vill låta förstå att endast "svartskallar" kommer att bli de som kan drabbas av den lag han föreslår. I god svensk anda ska därför herrefolket inte hetsa upp sig. Men, av de tre kriterierna som ställs upp är det tredje det viktigaste ("Det gäller ett brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fyra års fängelse eller mer). Eftersom straffsatsen i princip dubblas i samband med "terrorbrott" innebär det i princip att allt utom parkeringsböter kan ligga till grund för att begära en person utlämnad, och det oavsett om den drabbade ens varit i landet som begär personen i fråga utlämnad. Om man t.ex. bedriver proppagandaverksamhet tillstöd för en befrielserörelse i landet - dvs traditionellt solidaritetsarbete - kan man alltså komma att begäras utlämnad till landet i fråga. Eftersom stater inom vilkas territorium det pågår inbördeskrig i regel kvalificerar upprorssiden som "terrorister" betyder det att alla som tar parti för befrielserörelser, i ord och hadnling, därmed är illa ute om lagen går igenom. Brasklappen: "Utlämning av svenska medborgare för straffverkställighet skall dock bara kunna ske efter samtycke" ger vi inte mycket för. Om den reservationen tas med förhindrar den inte att andra stater kan trakassera svenska medborgare genom att begära dem utlämnade, men det sannolika är att den svenska staten finner sätt att kringgå sin egen lagstiftning. Lagförslaget måste avslöjas och bekämpas av alla som tror på internationell solidaritet. För antiimperialister utgör lagförslaget ett direkt hot, som om det sätts i verket kan få vittgående konsekvenser.

måndag 14 november 2011

En stinkande hund...

I fallet med den grupp tyska nazistiska terrorister som nyligen avslöjats är det något som inte stämmer. Gruppen sägs, bland annat, ha genomfört:

- 10 mord
- 14 bankrån
- 2 bombangrepp (i det ena ska 33 personer ha sårats, flera allvarligt)

Till listan läggs hela tiden nya saker enligt den tyska pressen. I över tio år ska gruppen kunnat genomföra sin verksamhet utan att de tyska myndigheterna ska ha kommit dem på spåren. När sedan två av medlemmarna i terrorgruppen i samband med en banköverfall blir upptäckta och några vanliga poliser närmar sig husbilen de sitter och trycker i - då väljer det att utan att göra något sorts motstånd att helt sonika begv självmord. Ligans tredje - för närvarande - kända aktiva medlem väljer, när hon får kännedom om det inträffade, att sätta eld på gruppens tillflyktsort och lägga benen på ryggen, för att sedan självmant överlämna sig till polisen. Sen upptäcks hos en nordtysk nazist en video som sägs vara en "bekännelsevideo", en video som mer liknar något som en psykopat ur en dålig Hollywoodfilme skull ha gjort än militanta nazister. Allt detta ställer öppnarn för en hel del frågor.

För det första. Den tyska nazistscenen är genominfiltrerad av de statliga säkerhetsorganen så till den milda grad högsta domstolen motiverat sitt avslag på begäran om NPD-förbud med att det är omöjligt att avgöra om partiets politik är ett resultat av partimedlemarna egna övertygelser eller om de är dikterade av alla de statliga infilitratörer som kontrollerar partiledningen! Den nazistgrupp i delstaten Thüringen som medlemmarna i terrorgruppen började sin bana var organiserad av en polisagent (Tino Brandt). Det rör sig dessutom om tre kända personer - de blev kända inom den tyska naziscenen genom ett attentatsförsök i slutet av nittotalet (de fick i samband med det en nazistballad tillägnad sig!). Att de tre nazisterna i över tio år, samtidigt som de begår ett antal mycket grova brott (bland annat ett polismord), skulle kunna hålla sig undan den tyska statsapparaten, är snudd på otroligt. Om de nu inte har haft stöd av någon statlig myndighet. Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att komma till den slutsatsen, spekulationerna går rätt vilt till redan i tysk media och flera parlamentsledamöter har begärt att det hela ska utredas. Men, det leder till nästa fråga.

En grupp politiskt motiverade terrorister sysslar i över tio år med extremt högprofilerade "aktioner". De uppvisar en höggrad av tekniskt kunnande, organisationsförmåga och intiativkraft. Men, de gör inte ett enda uttalande i vilket de tar på sig ansvaret för sina aktioner. Mordserien som i Tyskland kallas "Dönner-morden" (efter som flera av de skjutna jobbade på kebabställen) har polisen hela tiden hävdat var en del av "konflikter i undre världen". De politiska terroristerna skulle alltså under mer än ett årtionde ha verkat utan att vilja göra politik av sina handlingar? När sedan det mycket lägligt dyker en "bekännelsevideo" så är den inte något slags politiskt manifest utan snarare extremt "opolitisk" - i det att den snarare verkar vara skapad av morbida knarkande smånassar än av kallblodiga massmördande yrkesnazister. Om nu de tyska säkerhetstjänsterna, eller någon avdelning inom dessa, skulle organisera politiska terrorhandlingar så skulle det vara för att uppnå vissa målsättningar (allt från att själva få mer resurser till mer omfattande politiska förändringar). Om gruppen är okänd är den i det sammanhanget totalt onyttig. Att den tyska säkerhetstjänsten skulle behöva hålla sig med en nazistisk terrorgrupp för att ta kål på några småföretagare verkar dessutom väldigt långsökt.

Det är alltså något i det hela som inte stämmer. Hur det hela ligger till vet vi inte - och vi har alldeles för lite information för att överhuvudtaget komma med någon form av kvalificerad gissning. Ju mer "information" som framkommer i media, desstu märkligare blir det hela. Någonstans ligger det här en hund begraven - och den stinker.

fredag 11 november 2011

Carlos Palomino presente!



Idag är det fyra sedan den unge antifascisten Carlos Palomino knivmördades i Madrid. Mördaren var en fascist som Carlos hade modet att konfrontera när svinet trakasserade invandrare. Carlos vänner och kamrater har lagt ut en video som de gjort till minne av sin stupade kamrat.

Inget glömt - inget förlåtet!

Carlos Palomino presente!

torsdag 10 november 2011

Den enda rätta vägen...

"The specific nature of the Indian revolution, like that of the Chinese revolution, is armed revolution fighting against armed counter-revolution; Armed struggle is the only correct road for the Indian revolution; there is no other road whatsoever. Such trash as “Gandhi-ism”, “parliamentary road” and the like are opium used by the Indian ruling classes to paralyse the Indian people. Only by relying on violent revolution and taking the road of armed struggle can India be saved and the Indian people achieve complete liberation. Specifically, this is to arouse the peasant masses boldly, build up and expand the revolutionary armed forces, deal blows at the armed suppression of the imperialists and reactionaries, who are temporarily stronger than the revolutionary forces, by using the whole set of the flexible strategy and tactics of people’s war personally worked out by Chairman Mao, and to persist in protracted armed struggle and seize victory of the revolution step by step."

(People’s Daily, organ of the Central Committee of the Communist Party of China, 5 July 1967)

måndag 7 november 2011

Teori: Mao om oktoberrevolutionens betydelse





REVOLUTIONÄRER I HELA VÄRLDEN, FÖRENA ER TILL KAMP MOT IMPERIALISTISK AGGRESSION!


Vid denna tid, då de klassmedvetna arbetarna och alla verkliga revolutionärer i hela världen jublande firar den stora socialistiska Oktoberrevolutionens 31-årsdag, erinrar jag mig en välbekant artikel av Stalin som skrevs på denna revolutions första årsdag i november 1918. I denna artikel sade Stalin:

Oktoberomvälvningens väldiga, världsomfattande betydelse består ju huvudsakligen däri, att den:

1. utvidgat den nationella frågans ram genom att förvandla den från en särfråga om kampen mot det nationella förtrycket till den allmänna frågan om de förtryckta folkens, koloniernas och halvkoloniernas befrielse från imperialismen;

2. öppnat breda möjligheter och verkliga vägar för denna befrielse, varigenom den i betydande grad underlättat befrielseverket för Orientens och västerlandets folk genom att dra in dem i den allmänna strömfåran av den segerrika kampen mot imperialismen;

3. härigenom slagit en bro mellan det socialistiska västerlandet och den förslavade Orienten och skapat en ny revolutionsfront från västerlandets proletärer över revolutionen i Ryssland till Orientens förtryckta folk mot världsimperialismen.

Historien har utvecklats i den av Stalin angivna riktningen. Oktoberrevolutionen har öppnat breda möjligheter för folkens befrielse i hela världen och öppnat de verkliga vägarna till den. Den har skapat en ny revolutionsfront mot världsimperialismen vilken sträcker sig från proletärerna i väster över den ryska revolutionen till de förtryckta folken i öster. Denna revolutionsfront har skapats och utvecklats under Lenins och, efter hans död, Stalins lysande vägledning.

Om det skall bli en revolution måste det finnas ett revolutionärt parti. Utan ett revolutionärt parti, utan ett parti byggt på marxismen-leninismens revolutionära teori, är det omöjligt att leda arbetarklassen och folkets breda massor till seger över imperialismen och dess hejdukar. Mer än etthundra år har förflutit sedan marxismen föddes, men det var först till följd av de exempel de ryska bolsjevikerna gav, såsom ledare för Oktoberrevolutionen, det socialistiska uppbygget och krossandet av den fascistiska aggressionen, som revolutionära partier av ny typ bildades och utvecklades i världen. Med tillkomsten av revolutionära partier av ny typ har världsrevolutionen ändrat ansikte. Förändringen har varit så stor att omvandlingar, som för den äldre generationens människor är fullständigt ofattbara, kommit till stånd under eld och dån. Kinas kommunistiska parti är ett parti som byggts och utvecklats med Sovjetunionens kommunistiska parti som förebild. Med tillkomsten av Kinas kommunistiska parti fick den kinesiska revolutionen en helt ny inriktning. Är inte detta faktum klart nog?

Den revolutionära enhetsfronten i världen med Sovjetunionen i spetsen besegrade fasciststaterna Tyskland, Italien och Japan. Detta var ett resultat av Oktoberrevolutionen. Om det inte hade förekommit någon Oktoberrevolution, om Sovjetunionens kommunistiska parti inte hade existerat och om Sovjetunionen och den av Sovjetunionen ledda antiimperia-listiska revolutionära enhetsfronten i öster och väster inte funnits till, skulle man då kunnat föreställa sig seger över de fascistiska staterna Tyskland, Italien och Japan jämte deras hejdukar? Om Oktoberrevolutionen öppnade breda möjligheter till befrielse av arbetarklassen och de förtryckta folken i världen samt öppnade verkliga vägar för denna, så har segern i det antifascistiska Andra världskriget öppnat ännu bredare möjligheter till befrielse av arbetarklassen och de förtryckta folken i världen och har öppnat ännu mera verkliga vägar för den. Det skulle vara ett stort misstag att underskatta betydelsen av segern i Andra världskriget.

Efter segern i Andra världskriget har den amerikanska imperialismen och dess hejdukar i olika länder intagit de fascistiska Tysklands, Italiens och Japans plats och förbereder febrilt ett nytt världskrig och hotar hela världen. Detta återspeglar den kapitalistiska världens ytterliga förfall och dess fruktan för sin förestående undergång. Denna fiende är fortfarande stark, därför måste alla de revolutionära krafterna i varje land förena sig, och de revolutionära krafterna i samtliga länder måste likaledes förena sig, måste skapa en antiimperialistisk enhetsfront med Sovjetunionen i spetsen och föra en riktig politik. I annat fall blir det omöjligt att segra.

Denna fiende står på en svag och bräcklig grund, han befinner sig i inre upplösning, han har fjärmat sig från folket, han står inför ekonomiska kriser, som han inte kan ta sig ur. Därför kan han besegras. Det skulle vara ett mycket stort misstag att överskatta fiendens styrka och underskatta styrkan hos de revolutionära krafterna.

Under Kinas kommunistiska partis ledning har nu väldiga segrar vunnits i det kinesiska folkets stora demokratiska revolution, som riktar sig mot den amerikanska imperialismens ursinniga aggression i Kina och mot den förrädiska, diktatoriska och reaktionära kuomintangregeringen som har slaktat det kinesiska folket i inbördeskrig. Under de två åren från juli 1946 till juni 1948 har Folkets Befrielsearmé, som leds av Kinas kommunistiska parti, slagit tillbaka angreppen från den reaktionära kuomintangregeringens 4.300.000 soldater och gått över från defensiven till offensiven. Under dessa två års strider (utvecklingen sedan juli 1948 ej medräknad) har Folkets Befrielsearmé tillfångatagit och utplånat 2.640.000 man av Kuomintangs trupper. Kinas befriade områden omfattar nu över 2.350.000 kvadratkilometer, eller 24,5 procent av landets alla 9.597.000 kvadratkilometer. De har en befolkning av 168 miljoner eller 35,3 procent av landets 475 miljoner invånare, och de innesluter 586 större och mindre städer eller 29 procent av landets samtliga 2.009 städer. Till följd av att vårt parti beslutsamt lett bönderna till att genomföra reformen av jordsystemet har jordfrågan blivit grundligt löst i områden med en befolkning på omkring 100 miljoner, och jord tillhörande godsägare och rika bönder av den gamla typen har blivit mer eller mindre lika fördelad bland bönderna, i första hand bland de fattiga bönderna och lantarbetarna. Medlemsantalet i Kinas kommunistiska parti har ökat från 1.210.000 år 1945 till 3.000.000 i dag. Kinas kommunistiska partis uppgift är att förena de revolutionära krafterna i hela landet till att driva ut den amerikanska imperialismens aggressionsstyrkor, störta Kuomintangs reaktionära välde och upprätta en enad, demokratisk folkrepublik. Vi vet att vi alltjämt har många svårigheter framför oss. Men vi är inte rädda för dem. Vi tror att svårigheterna kan och ska övervinnas.

Oktoberrevolutionens ljus strålar över oss. Det kinesiska folket, som lidit så länge, måste vinna sin befrielse och är fast övertygat om att det kan det. I det förflutna fördes Kinas revolutionära kamp alltid isolerat, men efter Oktoberrevolutionens seger är den inte längre isolerad. Vi åtnjuter stöd från de kommunistiska partierna och arbetarklassen i världen. Detta insåg dr Sun Yat-sen, den kinesiska revolutionens härold, som upprättade politiken att sluta förbund med Sovjetunionen mot imperialismen. På sin dödsbädd skrev han ett brev till Sovjetunionen såsom en del av sitt testamente. Det är Chiang Kai-sheks banditgäng i Kuomintang som förråder Sun Yat-sens politik, har ställt sig på den kontrarevolutionära imperialistiska frontens sida och bekämpar folket i sitt eget land. Men inom kort kommer folk att få bevittna hur det kinesiska folket fullständigt förintar hela Kuomintangs reaktionära regim. Det kinesiska folket är modigt och Kinas kommunistiska parti likaså, och de är beslutna att befria hela Kina.

Mao Tsetung, November 1948

fredag 4 november 2011

En mot tio och tio mot en

I tider då procentsatser som 99 och 1 flyger i luften och diverse "vänsterfolk" hetsar upp sig, är det på plats att påminna om vissa grundläggande saker. Parollen "vi är de 99 procenten" är allt annat en revolutionär. Det är en paroll som är lika genomreaktionär i dagens Sverige som parollen om "folket mot monopolkapitalet". Inte ens i förtryckta länder utgörs folket av 99 procent av befolkningen. Parollen "vi är de 99 procenten" är en paroll för enhet med en del av utsugarna - imperialisterna - mot andra dito. Det är en paroll som ställer den revolutionära rörelsen åt sidan, det är en ekonomistisk paroll som hör högeropportunisterna (revisionisterna) till och inte de proletära revolutionärerna. Huvudmotsättningen i Sverige står mellan proletariat och bourgeoisie. Vad som krävs för att utveckla de revolutionära krafterna i Sverige idag är att kommunisterna koncentrerar sin uppmärksamhet på att bygg upp proletariatets egna organisationer, genom att basera sig på massornas djupaste och bredaste lager, och gör så inte genom att svansa efter småborgare vars högsta "realpolitiska" målsättning är att socialfascisternas "folkhem" återuppstår. För det krävs att man använder sig av en verklig marxistisk analys, och syntesiserar denna i politiska paroller som tydligt klargor en verkligt revolutionär politik.

Man behöver vara kommunist för att fatta att det är något som inte stämmer med parollen om de "99 procenten":

"De senaste 12 åren har den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning ökat sina inkomster med 50 procent. Under samma tid har den fattigaste tiondelens inkomster bara ökat med 5 procent. Dessutom har andelen fattiga, enligt SCB:s definition, ökat till en sjättedel av befolkningen. SCB:s utredare säger att det är den ekonomiska politiken som ligger bakom.

Den rikaste tiondelen är onekligen många fler än en procent, och inte nödvändigtvis del av den yttersta ekonomisk-politiska elit som Occupy Wall Street vänder sig mot."
(Se: efterarbetet.etc.se/ledare/vinnare-de-redan-rika)

Paroller som "vi är de 99 procenten" är endast vilseledande och tjänar till att likvidera varje verkligt revolutionär ansats. Italienska maoister skrev, nyligen i mycket intressant text om krisen, följande:

"Slagordsmässig oppportunism, parlamentarisk/val kretinism, reformism, pacifism, spontanism, är alla hinder för klassautonomin. Alla dessa tendenser negerar den verkliga processen för klassens autonoma organisering, hindrar att proletariatet formerar sig som ett ideologiskt och organisatoriskt oberoende subjekt."
(Davanzo Alfredo och Sisi Vincenzo, oktober 2011, se: www.rhi-sri.org/newsdetail.php?id=427&language=it)

Vi tror kamraternas anmärkning är viktig. Utan ett kommunistiskt parti, utan proletariatets organiserade förtrupp, kan det inte bli tal om en revolution. Varken i Sverige eller någon annanstans. Att kämpa för revolutionen, i länder där det ännu inte finns kommunistiska partier, blir därför idagsläget att koncentrera sig på uppgiften att skapa sådana. Allt annat är sekundärt. Märkvärdigt hur folk som säger sig göra anspråk på att vara marxister kan glöma sådana självklarheter.

Frågan om strategi och taktik för revolutionen måste debatteras - av dem som faktiskt deltar i den revolutionära kampen och inte av internetgeneralerna kanske bör tilläggas. I samtal med kamrater framkommer ofta väldigt märkliga uppfattningar om hur maoister ser på förhållande mellan strategi och taktik. Det är i sig inte konstigt, speciellt inte i ett land som Sverige där det inte har funnits något parti som tillämpat en maoistisk linje [KfML/SKP var inte maoister i ordets egentliga/marxistiska mening, inte ens enligt sina egna dokument]. Vi tror att det skulle vara nyttigt för de som är verkligt intresserade av ämnet att studera texten som ni hittar på: www.aworldtowin.org/back_issues/1991-16/strategy_One_Against_Ten_Tactics.htm . Nedan ett utdrag som verkligen förtjänar att tänkas över.

"The method of concentrating a superior force to destroy the enemy forces one by one also embodies the idea of despising the enemy strategically. For only by strategically despising the enemy and displaying a revolutionary and militant spirit of "pitting one against ten" can we remain cool-headed in face of a powerful enemy and not be overawed by his truculence or confused by a complex situation; only in this way will we dare to concentrate our forces and deal the enemy blows. On the other hand, victories won in a succession of campaigns and battles -- by the use of this method -- will further educate the people and their army and enable them to see clearly through their own experience that the enemy can be defeated and that it is entirely correct to despise him strategically. This will inevitably increase the confidence of the people and their army in their struggle against the enemy and encourage them to fight and win still greater victories...."


[Not: nåt strular så länkeriet funkar inte som det ska, så därför ser det ut som det gör]

torsdag 3 november 2011

Tack för exemplet Papandreou!

Sicket cyniskt jävla svin Papandreou är. Det går antaligen att uttrycka samma sak på ett mycket bättre sätt, men vi tycker inte det är nödvändigt. Dock så ska man kanske vara lite tacksam över att han på ett så extremt övertydligt sätt visar hur de härskande skiter i "demokratin". Att använda "valboskapen" som ett medel i sina interna stridigheter, för att genomtvinga sina planer, det är inget som de drar sig för en sekund. Att Greklands kommuinister inte tar till högre former av kamp i den nuvarande situationen är kriminellt!

onsdag 2 november 2011

Kort om "vänstern" i Nepal

Borgarpressen har notiser om Nepal. Naturligtvis är talat om "framsteg i fredsprocessen" rent dravel. Folkkriget avslutades för FEM år sedan. "Freden" är alltså redan sedan länge vunnen för den härskande ordningen. Att Nepals Förenande Kommunistiska Parti (Maoisterna) - eller "Maoist/maotsetungs tänkande" som det egentliga partinamnet lyder - sålt ut det heroiska folkkriget och begått det nattsvaraste förräderi mot de tusentals arbetare och bönder som gav sina liv för den nepalesiska revolutionen, är sedan länge klart för alla som har någerlunda koll på läget och inte själva är förhärdade opportunister. Vi finner därför ingen anledning att idag skriva mer om det, det har andra redan gjort och att vi ska spilla tid på att förklara självklarheter finner vi inte meningsfullt. En annan gång kan det dock vara på sin plats att göra en längre genomgång av hela processen. Men inte idag. Den som vill läsa den skamfulla "överenskommelsen" mellan revisionisterna i NFKP (M) och de övriga större reaktionära partierna kan läsa texten här.

Det som vi dock finner nödvändigt att idag påpeka är vikten av att inte hysa illusioner kring den så kallade "vänstern" inom NFKP (M). Denna "vänster" är för det första ingen fraktion i leninistisk mening - dvs kommunister som slutit sig samman för att genomdriva enhet på grund av marxismens principer i dess renaste form. "Vänstern" har ingen egen principell grund, inget eget program och utgörs av en hetrogen sammanslutning av olika partibossar som av högst olika skäl har differenser med de övriga bossarna. För det andra så ställer den så kallade "vänstern" på intet sätt kapitulationen från 2006 ifråga. Tvärtom har "vänstern" ständigt var de som rättfärdigat kapitulationen, de som varit revisionisternas radikala alibi. "Vänstern" har varit garanterna för genomförande av imperialismens plan för "fredsöverenskommelsen". Det är de fortfarande. Endast den ståndpunkt som sätter pånyttinledandet av folkkriget som omedelbar uppgift och under utvecklandet av folkkriget enar kommunisterna på principernas grund, och så med vapen i hand återbildar Nepals Kommunistiska parti som ett verkligt sådant, kan sägas vara vänster. Endast en sådan ståndpunkt förtjänar stöd från världens kommunister. Endast utifrån en sådan ståndpunkt kan vi stödja Nepals verkliga kommunister, revolutionärer och breda folkmassor.

Erfarenheterna från Nepal, såväl som den process som den peruanska revolutionen genomgår (se oktoberdokumentet från den peruanska maoisterna i Tyskland), visar med all tydlighet att revisioinismen är ett dödligt gift. Det är naturligtivs är det inget nytt, men i tider då så många kamrater verkar tror att principer är något av sekundär betydelse och att marxistisk ortodoxi är det samma som dogmatism,är det nödvändigt att understryka att revisionismen är huvudfaran för varje kommunistiskt parti. Den som inte bekämpar revisionismen, den som söker försonning mellan borgerlig och proletär ideologi, den tjänar inte revolutionen. Sådanan personer, oavsett vad de kan ha för avsikter, tjänar kontrarevolutionens planer. Precis som "vänstern" i Nepal eller de fähundar som sprider förvirring och desinformation kring Perus Kommunistiska Parti. Alla kommunister bör hålla det i minnet och tänka över sina ställningstagande i olika frågor. Kommunister ska dömas efter sina handlingar, sina konkreta ställningstagande i klasskampen, inte efter vad de föreger sig vara.

Vi är övertygade om att kommunisterna i Nepal kommer att inleda folkkriget igen och i spetsen för folkmassorna fullgöra sin roll inom den proletära världsrevolutionen. Det är endast en fråga om när det kommer att ske, inte en frågo om det kommer att ske.

Heja Malmö!

Fascisterna i Sverigedemokraterna ville sprida sitt rashat i en av Malmös fattigaste stadsdelar. En uppenbar provokation riktad mot de boende i ett arbetarområde som under den senaste tiden varit under närmast konstant angrepp från snuten - ivrigt påhejad av lokalpressen. De mötes av resolut motstånd av de boende och andra antifascister. Vi glädjer oss över kamraternas snabba agerande och framförallt över att de boende visar att fascistpacket inte är välkomna i våra områden. Malmö utmärker sig än en gång för sin militanta och folkliga antifascism. Heder åt Malmös arbetarklass och antifascistiska ungdom!

tisdag 1 november 2011

Antifa Gençlik International!




Runt om i Europa har kurder tillsammans med turkiska revolutionärer slagit tillbaka flera fascistiska angrepp. Genom blockader och i vissa fall även aktivt försvar har man lyckats förhindra att kurdiska lokaler vandaliseras, att kurder misshandlats i större omfattning osv.I Holland har sammanstöttningar ägt rum i Haag, i Frankrike i Paris, i Tyskland i München, Bielefeld (där en mycket framgångsrik blockad genomfördes) och Duisburg har militanta antifascistiska aktioner genomförts till försvar för kurderna. På vissa orter har även lokala kommunister slutit upp i de militanta aktionerna. Ett mycket föredömligt exempel är det som de unga maoisterna i Revolutionär-Kommunistischer Jugendverband (RKJV) [Revolutionära Kommunistiska Ungdomsförundet] i Österrike givit, som tillsammans med kurder och turkiska revolutionärer på Wiens gator slagit tillbaka de fascistiska horderna.



De turkiska fascisterna angrepp är del av turkiska statens folkmordspolitik. De nederlag som dess militära styrkor tillfogas av gerillan ska hämnas med prognomer. I Turkiet är fascismen inte ett hot i fjärran eller något som främst sociala randgrupper måste oroa sig för, fascismen är en dödlig kraft som slår mot arbetare och bönder, nationella minoriteter och inte minst mot varje revolutionär organisation. Att det idag utkämpas på Europas gator ett slag mellan fascismen och framstegs vänliga krafter är något som inte verkar intressera den så ljudligt "radikala" västeuropeiska vänstern så mycket. Vilket kanske man inte bör bli speciellt förvånad över. Den intresserar sig inte över särskillt mycket som har med klasskamp att göra. För oss andra är alternativet att sluta leden med de kämpande antifascisterna, eller vara lika historiskt överflödiga som de fantastiska världsförbättrarna som lever sina liv framför en dataskräm samtidgt som den gamla ordningen står i lågor.


måndag 31 oktober 2011

Miljarder

Nu ska det finnas sju miljarder människor. Mycket bra. Den viktigaste av alla produktivkrafter är talrikare än någonsin. En starkare koncentration - en ökning av massans vikt - i den tredje världens länder. Det är massorna som skapar historien och ju fler människor ju bättre förutsättningar för att skapa, förvandla, revolutionera. Befolkningen i tredje världen kommer inte i all oändlighet se på hur de tvingas leva under förhållanden som hör 1800-talet till medan folk i de imperialistiska länderna lever i ett nytt årtusende. Revolutionen blir en allt mer trängande nödvändighet.

Engelsköversättning

Det viktiga dokument som publicerades den 3 oktober av föreningen Nydemokrati, i Tyskland, rörande det Perus Kommunistiska Parti och folkkriget, finns nu tillgängligt på engelska här. Vi uppmanar alla våra läsare att läsa igenom texten ordentligt, då den klargöra flera brännande frågor rörande den peruanska revolutionen. Den engelska översättningen är inte perfekt, och kamraterna påtalar själva att texten är i behov av rättning, men till skillnad från så mycket annan skit som idag sprids på diverse hemsidor, så motsvarar texten, i form och innehåll, den linje som faställdes officiellt på PKPs första kongress.

fredag 28 oktober 2011

Två texter

Här kan ni läsa en arktiel ur en reaktionära tidning som är väldigt underhållande. Inte bara för det absurda i den turkiske talmannens påstående om att Tyskland inte sätter hårt åt anhängare till PKK och turkiska revolutionära organisationer - en massa påstådda PKK- och DHKP/C-aktivister sitter fängslade i landet - utan för att han bland annat kommer med pärlor som:

"Çiçek also lashed out at the German official when the latter said Turks and Germans had always acted in unison.

“We lost an empire because of that unity. I hope Germans are aware of that,” Çiçek said."


Referensen till första världskriget, och att dagens turkiska reaktionärer förstår det Ottmanska-väldet, som sitt "imperium" är helt lysande!

Här kan ni läsa om hur läget ser ut för arbetarna vid Volvo-lastvagnar i Umeå. En bra text skriven av en kamrat som är direkt involverad i händelserna. Just den typen av texter som vi behöver mer av! Det kamraten dock underlåter att ta upp är att den Jan-Olov Carlsson som han nämner inte bara är vilken fackpamp som helst, utan dessutom något så vidrigt som trotte.

torsdag 27 oktober 2011

Ny internationell aktionsvecka till stöd för folkkriget i Indien

Den "internationella kommittén till stöd för folkkriget i Indien", vilken stod bakom den internationella aktionsveckan - till stöd för folkkriget i Indien - som genomfördes i april i år, kallar nu till en likanande aktion. Man uppmanar till en ny internationell aktionsvecka, som ska genomföras från den 14 till den 22 januari 2012. Man hoppas att aktionen ska vara en del av förberredelserna av en stor internationell konferens sommaren 2012. Vi hoppas att det även i Sverige kommer att genomföras aktioner och hoppas att de kamrater som mer systematiskt arbetar med solidaritetsarbete för folkkriget i Indien tar tag i det hela. Nedan uppropet från den internationella kommittén som idag har publicerats på diverse hemsidor.

Call for a new extraordinary week of support people'war in India!

The International Committee to support the people's war in India, that was born on the appeal launched at the International meeting in Paris on January 2010 and gained the participation of comrades from several countries, with the mobilization of the week 2 to 9 of April has shown an international extent and played a role in promoting information and taking side in support of the People's War in India, in the context of the more general situation of class struggle, imperialism and the struggle of the proletarians and oppressed people, decided, in the framework of the protracted campaign, handling the contradictions in the different countries, to launch a new international week of action from 14 to 22 January 2012 with the slogans:
“the repression by the Indian government does not stop but feeds the People's War”
“may the wind of the People's war reach the proletarian masses all-around the world”

The campaign opens the work that leads to the international conference of support planned for the summer 2012.
The campaign includes initiatives and meetings in different countries to collect signatures and organize the participation to the International Conference.
The Committee calls the Icawpi and all the committees of solidarity with the people's war and the Indian revolution to organize this activity together with us.
Adherence, internationally and in each country can be of any organization, political parties, committees that decide to participate, whether individually or as a group or platform of organizations.
The Committee calls on all the blogs and web-sites, that are giving a big contribution to the knowledge of people's war India, the exposure and strugle again st of the Operation Green Hunt, and to widespread the documents of the CPI(M), to play their important role in realizing the campaign and for the success of the International Conference in 2012.
The Committee, taking lessons from the previous campaign in 2-9 April 2011 is primarily aimed at the proletariat and the masses for a massive participation in initiatives.
The Committee invites all the adhering forces to consider that the support for People's War in India is the datum that unites and mobilizes.
The Committee, in particular in the imperialist countries, will mobilize particularly in a campaign against Indian transnationals companies that expand even in the imperialist countries.
The Committee reiterates that it supports in the form of solidarity all the people's wars and the anti-imperialist struggles ongoing in other countries in the world and considers all of them important and decisive in the tsruggle against imperialism.
The Committee will bring in all anti-imperialist demonstrations against the political and economic summit of imperialists and the imperialist war, the support to the PW in India, the propaganda and the invitation to attend the International Conference

International Committee to Support People's War in India
October 2011

onsdag 26 oktober 2011

Kanonaktion!

En mycket bra aktion genomfördes idag av kurdiska aktivister i Stockholm. Med ett väldigt enkelt koncept fick de en massa uppmärksamhet i borgarmedia, inklusive bilder med PKK-flaggor och flaggor med Apos foto. Liknande aktioner har tidigare genomförts mot SVT i Sverige och i andra länder i Europa, bland annat knallade ett gäng kurder in på tyska RTLs redaktion och fick uppmärksamhet på bästa sändingstid. Denna typ av aktioner är synnerligen positiva och tjänar till att bryta borgarmedias tysnad om det pågående folkmordet som den turkiska staten genomför mot kurderna. Aktionskonceptet är enkelt och kunde mycket väl nyttjas mer av revolutionära krafter. För de som är intresserad av information om vad som händer i Kurdistan så är Firat News att rekomendera. I dessa dagar då turkiska fascister angripper kurder över hela Europa är det viktigt att visa på vilken sida vi står. Alla lyckönskningar till aktivisterna som genomförde dagens aktion!

tisdag 25 oktober 2011

Fascistiska angrepp mot kurder i Europa - och motstånd

Som vi skrev om igår har under den senaste tiden turkiska fascister attackerat kurder i olika länder runt om i Europa. Angreppen har ofta haft större demostrationer, organiserade av reaktionära turkiska krafter, mot "PKK-terrorn" som utgångspunkt. De öppet fascistiska elementen i de ökända "Grå Vargarna" har från demostrationer attackerat kurdiska inrättningar, föreningar och butiker. De har dock oftast möts av ordetligt motstånd. I städer som Stuttgart och Berlin organiserades motståndet av kurder, turkiska kommunister och andra antifascister. I rapporten som vi hänvisade till igår, skrevs med bland annat:

"Another racist group in Hamburg attempted to assault the Kurdish Association and shopkeepers in Hamburg. Clashes broke out when the group was blockaded by Kurdish young demonstrators who also prevented the police from entering the building."


Eftersom vi har kamrater i Hamburg så mailade vi dom och frågade om de visste något. Det gjorde de. Turkiska kommunister hade tillsammans med den lokala kurdiska föreningen organiserat skydd vid de lokaler som kunde komma att utsättas för fascisternas attacker. Firats beskrivning av vad som hände när fascisterna dök upp kan sägas vara något "tillrättalagd". Fascistpacket fick nämligen duktigt med stryk av kamraterna och det var knappast bara "unga kurdiska demostranter" som deltog i de antifascistiska aktiviteterna. Precis som det ska vara med andra ord.

Det som ut som angreppen kommer att fortsätta. I städer som Duisburg och Amsterdam är det redan klart att demostrationer ska hållas, vilka med säkerhet kommer att tjäna som utgångspunkt för nya attacker. I Turkiet organiserar staten regelrätta progromer i de kurdiska områdena. Antifascister överallt måste sluta upp och slå tillbaka angreppen mot kurderna!

måndag 24 oktober 2011

Turkiska fascister attackerar kurder i Europa


En serie fascistiska attacker har under den senaste dagarna riktas mot kurder i Europa. Nyhetsbyrån Firat rapporterar om några av angreppen här. De turkiska fascisternas angrepp är "hämdaktioner" för de nederlag som den turkiska statens väpnade styrkor under den senaste tiden tillfogats av den kurdiska nationalistgerillan. Alla antifascister måste sluta upp till försvar för kurderna och se till att inga liknande angrepp genomförs i Sverige!

fredag 21 oktober 2011

Tyska kommunister klargör - och en maoistisk borgmästare i Athen

Det finns en massa saker att säga om läget i den internationella kommunistiska rörelsen - vilket vi dock inte tänker göra idag. En sak som dock är helt säkert är att utvecklingen bland de proletära revolutionärerna i Tyskland är mycket spännande. En av de förhållandevis nya krafterna på banan skriver, med anledning av gårdagens händelser i Grekland, bland annat:

"Denna dag har främst stället en sak i blickfånget: kampen mot reformismen och revisionismen är i kamptider inte en intellektuell tvist mellan fraktioner, utan en fråga om vara eller icke-vara, en fråga om revolution eller undergång."

Läs hela texten här. Om ni inte kan tyska så funkar google-översättare ganska bra. Sen kan ni läsa den här historien om en maoistisk "borgmästare" i Athen som har fattat hur man bedriver massarbete.

torsdag 20 oktober 2011

"Kommunister" och kommunister

Borgarmedia skriver om "kommunister" som skyddar det grekiska parlamentet. Individerna som skyddar borgarstatens symbolinstitution nummer ett är dock knappast kommunister i ordets verkliga bemärkelse. Det är personer som tillhör att parti som heter KKE och/eller deras fackliga organisation PAME. KKE är inget kommunistiskt parti och PAME är ingen kommunistisk organisation. Det är två samanslutningar som tjänar den rådande ordningens försvar. De är inte revolutionära krafter utan kontrarevolutionära sådana. Riktiga kommunister har principen "det är rätt att göra uppror" som sin ledstjärna. Falska kommunister är de härskandes bästa försvarare. Grekland är redo för den socialistiska revolutionen, den som hävdar något annat har inte förstått ett uns av marxismens ABC. Problemet ligger i att de verkliga kommunisterna i Grekland inte är ideologiskt, politiskt och organisatoriskt i läge att ta tillvara de enorma möjligheter som finns. Vi måste på alla sätt stödja dem för att de, snabbt som det bara går, ska ta det nödvändiga språnget och inleda det revolutionära folkkriget för att förverkliga den socialistiska revolutionen i landet.

Att det idag blivit sammanstöttningar mellan olika grupper av demostranter är KKE:s direkta ansvar. Om de agerar som kontrarevolutionärer får de sannerligen finna sig att bli behandlade som sådana.

onsdag 19 oktober 2011

Politikens konsekvenser...

Läs den här artiklen. Den visar på ett högst konkret sätt hur politik är en fråga om liv och död. Även i dagens Sverige. Om nu någon av våra läsare ännu inte fattat det.

tisdag 18 oktober 2011

"Revolutionens martyrer är odödliga - Suzan Zengin lever!"

Idag publicerar vi en rapport, från turkiska kamrater, om Suzan Zengins begravning. Vi är övertygade om att minnet av kamrat Zengin kommer att leva vidare och att hennes exempel kommer att inspirera många, även i Sverige.

Revolutionens martyrer är odödliga - Suzan Zengin lever!

Suzan Zengin was bid fare welled to immortality on the shoulders of her woman comrades in struggle!

16 October 2011
TURKEY | 16 – 10 – 2011 | As a result of a conspiracy filed against the journalist Suzan Zengin she was imprisoned in 2009 and send to the Bakirkoy woman Prison in Istanbul. She was working for the progressive-revolutionary paper Ozgur Gelecek (Free Future) after… she was released from prison she had to undergo a heart surgery but she did not recover and died on October 12th 2011. On October 14th 2011 Suzan Zengin was bid fare walled by her comrades, friends and her family..

The funeral ceremony took place at the Cemevi (Place oft he Alevits to pray and gather) in Tuzla Aydinli. Many press institutions and individuals joined the ceremony. Also a representative of ATIK, CHD (Contemporary Laywer’s Association), Ozgur Gelecek (the paper she worked for), DDSB (Revolutionary Democrat Trade Union), BDSP, Partizan, IHD (the human rights association), Yeni Demokrat Kadin (New Democrat Woman Organisation), DHF, TGDP, ESP and many other representatives of political parties and democratic mass organisations. Her woman comrades carried her coffin, they were marching next to the masses who were chanting slogans and who carried posters and banners. Banners writing „The Martyr’s oft he Revolution are Immortal- Suzan Zengin is Alive!“ was signed by the Magazine Partizan and another banner said, „Isolation-tretman policies continue to kill“. In front oft he banners there were wreathes from ATIK, Partizan and Ozgur Gelecek.

During the march slogans like “Human Honur will defeat Torture!”, “ The Socialist Press cannot be Silenced!”, “Long Live Revolutionary Solidarity!”, “Not to Isolation-Isolation Kills!” were chanted besides this, posters of communist leader Ibrahim Kaypakkaya were seen too.

A representative of Partizan said: „comrade Suzan was always shoulder on shoulder with her press identity her photo camera and her pen on the side with the striking and resisting workers and toiling masses. She wrote about their hopes and aspirations, she became the voice of those that struggle and demand a better tomorrow. Of course this situation was also „noticed“ by the state. On August 28th 2009 in the early morning hours the police special team forces raided her house and took her under arrest in front oft her sons eyes. During her imprisonment she was not allowed to get a regular check up from a doctor. After she was released she started to get heart pains, which she didn’t before entering prison. Suzan we will never forget you and will not let you be forgotten, we pledge.” Also it was said that the “real murder of Suzan was the state because he did provide the need health care for her.“

Also the husband of Suzan Bekir Zengin said that Suzan was arrested as a result of conspiracy and he said, „when my wife was imprisoned she had some health problems but not that big as it became during her imprisonment and the state did not allow her to get the needed treatment. Her health conditions got worse. When she came out from prison it was already to late. My wife was besides being a journalist a great human rights activist. What ever there was in live she became concerned with it, she had morality and ideals, we lost her to early“

Musician Pinar Sag also said that „revolutionaries are the travellers of the very superior tradition oft he idiom ‚don’t’ breath a word about it’ the struggle and resistance given by Suzan will be carried by the next generation under the name of a better tomorrow of a free future“.

After the ceremony she was brought tot he cemetery of Aydinli.
AHM-ATIK News Center

måndag 17 oktober 2011

Suzan Zengin har gått bort

Vi har tidigare skrivit om den turkiska journalisten Suzan Zengin. Idag har vi erfarit att hon har gått bort. Hennes död är ett direkt resultat av den förhållanden som den turkiska staten utsatte henne för under tiden hon satt fängslad. En journalist som tjänade folket har mördats av de turkiska fascisterna. Nedan en text från tidningen PARTIZAN (ofta utpekad som "organ för TKP/ML"). Vi behöver fler revolutionära journalister som Suzan Zengin, inte bara i Turkiet utan i hela världen. I sammanhanget är det naturligtivs nödvändigt att påpeka vikten av att försvara journalister som Martin Schibbye och Johan Persson, som även om dom inte är revolutionärer, gör ett mycket viktigt arbete i det att de helt enkelt är hederliga journalister. Att borgarpressen uppmärksammar deras fall är naturligtivs bra, även om vi inte har det minsta tvivel om att den önskar neutralisera varje framstegsvänlig potential som finns i kampanjen till de fängslade journalisternas försvar.

...

Comrade Suzan Zengin has passed away!

17 October 2011

ISTANBUL | 17 – 10 – 2011 | We are very sad to inform the international progressive public that our comrade Suzan Zengin has passed away on October 12th 2011 due to an heart damage. She had been on the emergency room since 17 days. Reason for her intense illness was the inhuman prison conditions that exist in Turkey’s prisons.

On October 2008 in the early morning hours Suzan Zengin’s house was raided by special police forces and she was arrested and later on imprisoned. For more than half and a year Suzan was held at the Bakirkoy women’s’ prison in Istanbul without any reason. During her imprisonment she suffered from chronic illness and was not allowed to receive any treatment or the needed medicine. Just like many other democratic-progressive political prisoner Suzan was eye to eye with death behind the dark prison walls every day.

Comrade Suzan, was with her revolutionary-socialist identity always shoulder on shoulder with the workers and the toiling masses and took side with them during mobilizations and resistances. With her photo camera and her pens she was a inseparable part of the workers and the toiling masses districts she wrote about their anger, their aspirations and hopes; she was the voice of those who organized the many occupations and strikes for a better live and free future.

She also was a great internationalist who participated in many international events and she translated a series of books and documents into Turkish in order to inform the people in Turkey about the national and social liberation struggles all over the World.

With her 52 years she many times faced oppressed, inequality but also struggled against it she was arrested and tortured many times but she never bowed down to the suppressive system. She believed in the struggle for a free future and she knew that this can only happened if there is a organized struggle.

Comrade Suzan will always live in our hearts as we are continuing the struggle!

On Friday October 14th 2011 at 12:00 o’clock her funeral will be held in Tuzla behind the leather trade union Office.

PARTIZAN

torsdag 13 oktober 2011

Tysköversättning

Kamraterna från Föreningen Nydemokrati i Tyskland har idag lagt upp en tysk översättning av det viktiga dokument som man publicerade den 3 oktober i år. De av våra läsare som inte kan spanska men som har kunskaper i tyska har alltså nu en möjlighet att få korrekt information om det läge som de peruanska kommunisterna nu befinner sig i. Kamraterna är noga med att påpeka att den översättning som de idag publicerar är av preliminär karraktär. När vi får kännedom om översättningar till andra språk blivit klara kommer vi att informera om det.

Själva ska vi ni hitta på hyss och återkommer först efter helgen.

onsdag 12 oktober 2011

Sossetricks

Il capo dei capi - Håkan Juholt - offrar underbossen Morgan Johansson när det visar sig att det inte var en så god idé att öppet stödja fähunden Reepalus förslag på nazisistliknande raslagar. Simsalabim har Juholt en "skandal" på halsen, där han blir backstabbad av underhuggaren Peter Cervin. Precis som bland sicilianarna är det där med omertà något som alltid är högst relativt inom sossemaffian. Hur ett parti löser sin interna problem är ett synnerligt gott mått på ett partis kvalitet. Sossebossarnas uppträddande visar just att det rör sig om gangsters.

tisdag 11 oktober 2011

Upprörande brott

Att Håkan Juholt är en korrupt fifflare förvånar oss inte ett dugg, det hör liksom till om man är sossepamp. Att han är ledare för det parti som organiserar den svenska imperialismens viktigaste social stöd är för oss ett betydligt värre brott. Listan över socialdemoktratins förbrytelser mot arbetarklassen i landet och i världen är ändlös, så det finns egentligen ingen anledning att hetsa upp sig nämnvärt för den senaste "skandalen". Med detta sagt finns det dock lite att anmärka. Att fiffla med statens pengar i förhållandevis liten skala är något som "den allmäna opinionen" tycker är synnerligen förfärligt. Att delta i imperialistiska angreppskrig - i Afghanistan och Libyen - är inget problem. Att utrikesministern är inblandad i folkmord för personlig vinning och i rent egenintresse inte rör ett finger för att försvara svenska medborgares liv och hälsa - Schibbye och Persson - därför att de i sin yrkesutövning snokat runt i hans blodiga affärer, det är ingen "skandal" som svensken blir upprörd över. Att man fifflar med skattepengar är ett problem, folkmord är det inte. Och herre min gud om landslaget förlorar mot Holland.

Det var någon som sjöng "det är ett härligt land vi bor i..." Så fan heller.

måndag 10 oktober 2011

Om antiimperialism

Det pågår i en hel del cirklar en debatt om vad verklig antiimperialism innebär. Här hittar ni en artikel som ger synpunkter värda att betrakta. Nedan ett utdrag.

"Genuine anti-imperialism does not lie in mere abstract anti-American/anti-west sloganeering. In the wake of a ‘post-national world’ discourse framed by apologists of multi-national capitalism and equally regressive capitalist-bureaucratic models as upheld by states like Turkey, China and Russia - both aiding the logic of genocidal states like Sri Lanka, anti-imperialism in concrete requires solidarity with national liberation struggles and their progressive representatives. Anything else is mere social-opportunism that can only promote a world-wide strengthening of forces of reaction. And then history will not absolve the pink left states, but condemn them to its dustbins."

fredag 7 oktober 2011

Perus Kommunistiska Parti 83 år

Idag är det den 83-årsdagen sedan José Carlos Mariátegui grundande Perus Kommunistiska Parti (PKP). Som vi tog upp tidagare i veckan finns det flera saker som just nu diskuteras bland PKPs anhängare, i Peru och i utlandet, och det finns en massa förvirring som spridds av diverse patrask. Dokumentet som vi länkade till i tisdags är nyttigt inte bara därför att det beskriver hur läget ser ut utan även för att det visar att det finns all anledning till optimism när det gäller PKPs och folkkrigets framtida utveckling. Kamraterna i Tyskland ger bland annat exempel från den internationella kommunistiska rörelsens moderna historia på hur kommunister i andra länder löst de mycket svåra situationer som de stått inför. Vi delar kamraterna optismims och är säkra på att PKP kommer att övervinna de svårigheter man nu upplever och att det de peruanska kommunisterna kommer att fullgöra sin roll i den proletära världsrevolutionens tjänst föredömmligt. Nedan ett översatt utdrag ur dokumentet från kamraterna i Tyskland.

"När det gäller Indien, kan vi se hur kamrater i början av 80-talet var sridda i ett stort antal fraktioner, i flera fall hade dessa fraktioner upprättas med utgångspunkt från de olika regionalkommitterna. Det dröjde mer än 20 år för att de skulle uppnå partienighet, men genom gå igenom en lång och komplicerad kamp, under vilken de fanns en hel rad av blodiga incidenter, kapitulationer och förädderi; men, trots allt, genom att insistera på att kämpa för enheten, utan att lämna ifrån sig vapnen, kunde kommunisterna upprätta partienheten. På Filippinerna förlorade de kommunistiska partiet sin viktigaste bas (Mindanao), de genomgick en intern process under vilken revisionisterna mördade mer än 1000 kamrater, men genom att sätta igång en stro korrigeringskampanj lyckades kommunisterna återta det som de förlorat. De turkiska kamraterna har förlorat ett stort antal ansvariga för sin Centralkommitté, en efter en, och kamraterna från MKP har till och med vid ett enda tillfälle förlorat inte bara generalsektreteraren och andresektreteraren utan huvudelen av själva Centralkommittén, men vid inget tillfälle har de lämnat ifrån sig sina vapen och de framhärdar längs folkkrigets väg. Om försonnarnas olycksbringande roll har vi en mycket klart negativt exempel i Nepal, där de som skulle utgöra vänstern är de som gatanterat kapitulationen och förorsakat en stro förvirring blande vissa avdelningar av den internationella kommunistiska rörelsen. Alla dessa erfarenheter bör hållas i minnet för att lösa den situation som vi måste bemöta. Genom att krossa revisionismen och kapitulatioen, utan att någonsin lämna ifrån oss våra vapen, genom att framhärda i folkkriget, genom att sätta enheten på principernas grund - vilka i vårt fall är, vilket är värt att upprepa, marxismen-leninismen-maoismen, gonzalos tänkande, huvudsakligen gonzalos tänkande - i första rummet, är det möjligt att övervinna svårigheterna och ta stora språng framåt i folkkriget."

torsdag 6 oktober 2011

Manifestationer för Johan Persson och Martin Schibbye

Imorgon arrangeras manifestationer till stöd för de i Etiopien fänglsade journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye. Det tycker vi är, minst sagt, på tiden. Flera organisationer ställer sig bakom aktionen som äger rum samtidigt i Stockholm och Göteborg. Grundkravet som man för fram är journalisternas frigivning, och det är det naturligtivs helt riktigt att ställa sig bakom. Vi har synpunkter på manifestationens demo-liberala karraktär, men vill ändå uppmana alla våra läsare att sluta upp och vad vi förstår kan man även ta med sig egna banderoller.

Manifestationerna äger rum klockan 17.00; i Stockholm på Södermalmstorg och i Göteborg på Kungsportsplatsen. Ni kan läsa vad arrangörerna skriver här.

onsdag 5 oktober 2011

Ökad utsugning

Att läsa de gula fackföreningarns publikationer kan ofta vara ganska tröttsam, men inte helt sällan hittar man intressanta uppgifter. Den här artiklen publicerad i Dagens Arbete är ett exempel. Den ger tydliga uppgifter som klarställer hur utsugningen av arbetarklassen ökar i landet. Nedan ett utdrag.

"Av uppgifterna framgår att 23.998 anställda producerade drygt 13 miljoner årston år 2000. Tio år senare producerade 18.864 anställda 14,6 miljoner årston. Räknat per anställd en ökning från 542 ton till 772 ton, det vill säga en ökning på 42 procent!"

tisdag 4 oktober 2011

Ett viktigt dokument om Perus Kommunistiska Parti



Under den senaste tiden har vi inte skrivit mycket om Perus Kommunistiska Parti (PKP) och folkkriget det leder. Det finns flera skäl därtill, men det viktigaste är den oklarhet som råder kring det verkliga läget som PKP befinner sig i. En oklarhet som har sin grund i det uppenbara faktumet - uppenbart för alla som är något så när insatta i läget Peru - att de websidor som PKP tidigare använt sig av för att klargöra sin ståndpunkter inte längre ger information som överenstämmer med verkligheten. Därför är det dokument som peruanska maoister i Tyskland, organiserade i Föreningen Nydemokrati, publicerade igår synnerligen viktigt. För första gången gör kamrater, som håller fast vid den linje som beslutades vid PKPs första kongress, en systematisk och grundlig kritik av den högeropportunistiska linje som under de senaste åren orsakat oerhörd skada för den peruanska revolutionen. Kamraterna visar även hur denna högeropportunistiska linje haft, och har, medlöpare som fullt medvetet har försökt slå dunster i folk i utlandet som sympatiserat med folkkriget. Men, kamraterna lägger inte bara fram kritik av opportunisterna och deras medlöpare utan ger även bidrag till förståelsen av hur PKP kan övervinna de svårigheter som partiet står inför. Det som kamraterna i Tyskland inisterar på är framförallt att understödja de kamrater i PKP som faktiskt följer den officiellt fastslagna partilinjen. Tyvärr finns dokumentet endast tillgängligt på spanska, men det lär dyka upp översättningar till andra språk i framtiden. Vi återkommer absolut i ämnet.

fredag 30 september 2011

Ät päron...

Om ni vill ha direkt kännedom om ett visst ting eller en viss klass av ting, måste ni personligen deltaga i den praktiska kampen för att förändra verkligheten, för att förändra detta ting eller denna klass av ting, ty endast på detta sätt kan ni komma i kontakt med dem som företeelser; endast genom personligt deltagande i den praktiska kampen för att förändra verkligheten kan ni blottlägga detta tings eller denna klass' av ting väsen och förstå dem. Detta är den väg till kunskap som varje människa faktiskt går, ehuru vissa människor, som medvetet förvränger saker, påstår motsatsen. Den löjligaste varelsen i världen är "allvetaren", som plockar upp en smula kunskap genom hörsägen och proklamerar sig såsom "världens främste auktoritet", vilket visar endast att han icke tagit ett riktigt mått på sig själv. Kunskap är en fråga om vetenskap, inte minsta grand av oärlighet eller högmod är tillåtet. Vad som krävs är avgjort raka motsatsen - ärlighet och blygsamhet. Om ni vill förvärva kunskap, måste ni deltaga i praktiken för att förändra verkligheten. Om ni vill veta hur ett päron smakar, måste ni förändra päronet genom att själv äta det. Om ni vill lära känna atomens struktur och egenskaper, måste ni utföra fysiska och kemiska experiment för att förändra atomens tillstånd. Om ni vill lära känna revolutionens teori och metoder, måste ni deltaga i revolution.

- Mao, "Om praktiken"