Leta i den här bloggen

tisdag 30 november 2010

Kashmir-frågan sekundär i sammanhanget

Daniel Suhonen skriver idag igen om hur den indiska reaktionen förföljer Arundhati Roy, det ska han ha all heder för. Vi väntar dock på att Suhonen ska ha modet att säga vad det egentligen handlar om, nämligen att Roy ofta framhållt att folkkriget som leds av Indiens Kommunistiska Parti (maoisterna) är en rättfärdig kamp. Att reaktionen använder sig av Roys uttalande i Kashmir-frågan för att "komma åt" henne är uppenbart. Det borde "yttrande-frihetsvänner" uppmärksamma.

30 november 1991: en dag som förändrade Sverige

Nitton år har passerat sedan den 30 november 1991, en dag vars betydelse är avgörande för att förstå den så kallade "utomparlamentariska vänsterns" utveckling under de efterföljande åren. För de som är något så när insatta i frågan är det framförallt händelserna i Lund som är intressanta, även om händelserna i Stockholm fått mer uppmärksamhet. Vi har inte möjlighet att idag publicera en längre utläggning om det hela. Det kommer vi att göra vid ett senare tillfälle. Det som dock måste sägas här, och varje gång saken ta upp, är att segern den 30 november 1991 tillhör de som åren tidigare kämpat för att genomföra militanta blockader och som kämpade. Den 30 november 1991 tillhör INTE den drös med opportunister som efteråt hoppade på vagnen, men som tidigare gjort allt - inklusive direkt sammarbete med snuten - för att bekämpa de konsekventa antifascisterna. Att sådana individer framställer det som om de var delaktiga i kampen 1991 visar hur patetiska de är, och de kan endast lura folk som inte var med på den tiden.

Idag lägger vi upp två filmer, som ger en inblick i hur kampen fördes. Speciellt är filmen med scenerna från kampen utan för Dackegården intressanta, för även om de bara visar ett kort utdrag av vad som faktiskt hände så framgår det tydligt hur polisen faktiskt blev besegrad. Vid blockaden försvarade antifascisterna sig framgångsrikt, men det var vid Dackegården som den hårdaste kampen stod. Och vi vann.



måndag 29 november 2010

Italienska feminister om "Män som hatar kvinnor"




I Italien finns en organisation som heter "Proletära Revolutionära Feministiska Rörelsen". Det är en organisation knuten till ett parti som heter "Maoistiska Kommunistiska Partiet", vilket är en av flera maoistiska organistioner/partier som finns i landet. Med anledning av "FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor", den 25 november, publicerade kamraterna ett dokument som vi publicerar nedan. Vi tycker dokumentet är relevant som ett bidrag till debatten även i Sverige, men vi delar inte alla uppfattningar som där förs fram och vi tycker även dokumentet utelämnar viktiga frågor. Intressant är också hur italienska maoister inte verkar se särskillt kritiskt på vad svenska trotskister skriver eller säger. På olika platser i Italien genomförde kamraterna också manifestationer med anledning av den 25 november, de bilder som vi idag publicerar är från Palermo. Översättning av dokumentet har kamraterna själva gjort.



KILLING OF WOMEN TODAY

It serves to frame the political climate, ideological, and social environment in which they occur today, the killings of women, demonstrating that there is no a question of isolated cases, to be seen on it’s own, but it is a trend that will unfortunately more pronounced and can be answered only as a direct mobilization of women.
The fact that the killings of women are assuming alarming proportions, a "low intensity war" against women, makes the same case you start talking about femicide.
We have used the title of a book to talk about the new level of relationship between man and woman. The "Men Who Hate Women" expressed - albeit within the limits of a title of the novel - these relationships at the stage of modern fascism.
The modern fascism is building a system of all that is reactionary, chauvinist.
In this sense, the killing will not stop, nor are there interventions by law to control that can slow down. The modern fascism feeds on a mass level: the killings have the characteristic of being repetitive, emulated - the more you talk, the more they are taken for example. The press, television, Berlusconi is a key tool in this: amplify or minimize or hide some of the events build up of obscene talk show, on the other they fall silent, so direct and / or divert attention, impose ideas, reviews, with the selection criteria / selection often racist, class or otherwise respond to the use of these killings and violence to strengthen political ideology, the "values" while hiding the dominant social causes, but where there are grounds This upsurge of killings of women are increasingly seen as an expression of the overall condition of women and social reality. Often we tend to motivate each other femicide as private, the result of jealousy, or a fit of madness. But focusing on a specific episode, we see that individuals who kill are the humus suitable, favorable, which in a sense makes them feel empowered, not at all guilty, in fact, almost allowed. This humus is the modern fascism, and this makes it different today, the issue of violence against women, particularly the killings.
Of course the killings, the violence there have also been in the past, because today is the problem. We must denounce and combat the current characteristics of the killings, sexual violence, internal: the political climate - humus sexist-racist - response to women who want to rebel, who want to break ties oppressive - the role of the family.
Today we face this war, that such land combat.

If the first women endured in silence a violence also continues, now as before the men can not rely on this silence. Today women tolerate less, break the relationship, they rebel, they hunt their boyfriends, husbands, etc.. "You have to be mine, or you're mine or not you are", this is what he said a man before killing his ex-girlfriend, is the breaking of this concept of possession of property that was there before but now by women is being questioned, not accepted.
These killings and violence as a reaction of men to women who want to break the previous links, the previous life crimes are fascists, because they moved from a conception of the fascist attack on every thrust of rebellion. As is often the fascist climate generated widespread complicity before and after the killings, in which men are considered respectable, and who knows does not speak and covers not only because it has an individualistic conception, but because it has the same concept sexist, fascist towards women .

The other issue that makes "new" femicide is the role of the family today. The family has always been the ground of oppression for women, the tomb of love, ghetto. We say "death in the family" because most of the killings take place within the family or family relationships. What is family? Because the family is dead? In social terms is the cell of society, which expresses in synthesis processes, and contradictions that occur across society. The problem is that now the family on the one hand is actually in crisis, can no longer keep, to be an element of conservation at the same time is hyper-excited by the Church, by the government, by the State. Once more, this makes it somewhat differently, the issue of killings of modern women.

The government, the State used instrumentally the killings of women to launch measures that do not help all women, but increase the climate of repression and control. The killing of women in 2007 in Rome of Giovanna Reggiani, the government of that day, center-set the stage for the security package as desired by Northern League mayors and sheriffs of right and left.
On that occasion we wrote: "... The security-climate, security measures, from public policy already adopted by the mayors in some cities such as Bologna, Florence, Rome itself, which have as their main target immigrants, who bring the city under control, desertified, are actually the best humus of the violence. There is a direct relationship between increased security measures and the increase in rapes and killings of women. "
Both in previous years, most recently, any measure of the Government against the killings, violence, etc., not really in a decrease of the same, but rather in a sense produced an opposite effect, both with the essentially repressive measures, and with those few measures that could be useful but for how they are managed are negative up to be counterproductive. The law on stalking Carfagna, for example. There are dozens and dozens of complaints from women, but were never taken into account, the bureaucratic processes that activate the police or the judiciary are complex and long and the whole apparatus deputy to enforce the law they are apathetic but it is especially designed to guide the police, the police who are investigating that is buggy at the start, impregnated, and it could not be, an ideology of male, macho, congenitally distant / contrary to women, their lives, and to their needs, rebellion.

Addressing the issue of violence with repressive measures, removing those elements of sociability, openness and solidarity to help us fight it, pointing instead to the closure, made fascist society, desertification of the city, promotes violence. In the cities they created a desert and 9 pm there is no more people on the street, and then are surprised that a woman who turns from alone in this condition is at risk? But who created this condition?
These measures create a climate obscurantist always ideal for the cultivation of ideas and practices fascist, sexist, or oppression, and then have an opposite effect of encouraging sexual violence at all levels, creating the city under control, uninhabitable, which are banned the normal freedom, sociability among young people, between people, the normal use of the city. And when this happens, more people from the cities desertification and become dangerous ground, especially for women, because they prevent, even criminalized, the collective sense, and the city's social problems, leading to a conception of individualism, anti-social companion of the oppression, ideology, however reactionary, racist and fascist, which against women is always expressed as sexism and violence.

Most murders occur in the north

Last year there was a massacre in the province of Varese, where a husband killed the night his wife and two children and then committed suicide. The context in which it occurred is typical: a small village, a closed reality, not only as a dwelling but as a concept and the "master of the house and the family." The man at the gate of the house had put a large sign that read: "Beware of the dog, the owner and the whole family" with a drawing of rifle, pistol and knife. A view from the master of life of his wife and children has led naturally to decide that they should not live without him (she wanted to separate).
EURES institute has analyzed that most of the murders of women by men and husbands is in the north, especially in Lombardy: 59.3% compared to 21-22% instead of 19% of the center and south. This is important data, in a sense unexpected, since it is the reality that the South is seen as backward and linked to patriarchal values. In fact, the most common complaint, even within feminist, is that the patriarchal sees the root cause of the murders of women.
If that were true, the result of the analysis should at least be reversed, because patriarchal attitudes and habits are most certainly in the south than the north. Then maybe this is not the main cause of feminicide!

Of course, the fact that in the south of violence and killings is less than in the north, is also the result of increased oppression, the fact that more women are still suffering in silence, who rebel against oppression less (but not in large cities in the south), which do not separate problems of lack of work, why would not bear to live alone, especially with children, while women in the north separate more easily, break family ties (but also in the south today are more and more women, especially working women);
Of course, in the south fundamentally social relationships with their families, kinship work more, and for better or for worse, the family is wider and there is a sort of generalized control. In the north there is a greater autonomy from the family of origin, and the separations especially for men upset the chances of survival, there is a very tight weave than the material difficulties of the people, the difficulties of living with a single salary facing the higher cost of living in the north. Many men are unable to fend for themselves, they have the ability to create another life, they want to dictate, and when the toy "family" is broken, do not accept it.

But then, why the North women are killed for? Because to understand the modern killings must look above all to the north? Because it is in fact more "advanced" that we understand the "new", here is the new "honor killing" that today we call "crime of property." Because there is some greater harmony between the living conditions on the one hand and fascist ideas, sexist, reactionary, general climate, on the other.
"Beware of the dog, the owner, the whole family” ... we're going to see in so many areas of the Lega Nord, closed in the areas of Brianza, of Bergamo, Veneto, there are many signs like this one!?
This is a fascist concept, modern fundamentalist, a concept which is to write the sign warning you that everything is "mine" and anyone who breaks this private property, from home to family, to keep off or be killed, if his own wife. A reactionary view, closed, so everything can be done in the family and anyone who dares to intrude, and the thief, both immigrants and those who break the unity of the family is the outsider, to be kicked out / deleted.
A full product design and in harmony with the League's ideology, modern clerical-fascist, racist, and now more and more present reality of the agent especially in the north, but also carried out organically from the main representatives of government, the church, their mass media, and widespread in areas of the masses, especially the lower middle class or upper layer of workers, but not all.
It 's the concept against the other, then that is the view against the immigrant, the security-first. Sometimes also the result of the condition today of greater economic insecurity of life and so on., Which, as saying a woman, to the south are more "used", then there is also an element of defence, "but it is clear in terms racist, closing, etc. against the other. Then the women who rebel are something that come to break a "balance" that rests on the oppression of women, private property for humans, safety nets for the capitalist society.

But the killings in the south must be analyzed within the current situation

The murder of Sarah Scazzi at the end of August 2010 in the province of Taranto is emblematic.
It sinks into reality and concept of family, close, oppressive, patriarchal family, to defend against the outside even when it is barbarism and death. A family is a chain, where within which if one falls all fall and that’ why must remain united to hold her, to defend its 'integrity’.

A family, especially for women, but also for young people, that is an unacceptable modern middle ages, which takes prisoners, diverts energies that should instead be free. But this is only possible if women, young peolple rebel and fight against the real culprits of the modern Middle Ages, State, Government, church, masters.
It’s the result of life of many girls in the south, sometimes made of vacuum, but also suppression often divert the desires of a different world, free, rich, in order to impose false, deviant individual needs, instead of finding the common reasons rebellion and struggle.
Although in this case it is possible that the murder of Sarah was also made by her cousin, then another woman, this speech does not change the background and shows a more raw, however, the condition of the girls made of oppression both life, but also ideological, that behind all violence and killing, there are social conditions in which the patriarchal / male (in its various forms), with its false values and feelings individualistic ideology is fundamental and constitutive for this and even dominant deviant and sometimes the conscience of those girls / women.

But today is primarily the drive by girls, women, especially women, entering objectively, though often not yet subjectively, in contrast to the patriarchal and causes breakage. Here the contrast between men and women appear more similar to the apparent contradiction between relations of production and development of productive forces: the forces of production (the need for women's "emancipation") growing increasingly come into open conflict, antagonistic relations with existing production (patriarchal / capitalist). But until they break those relations, are the productive forces that are destroyed or suppressed.

This reality and above this need to break / revolution also applies even more so for women / girls killed inside their immigrant families, and that must come to terms with a triple oppression: the patriarchal / feudal origin, men and women, imperialist country.

Important is the link between all this and politics, legitimated general humus

If in Varese an idiot in office puts out the sign "Beware of the dog, the owner, the whole family," can be only an idiot, but when Bossi or Maroni say these things, these conceptions, then they become rules and everyone feels entitled to do anything! Like: If Berlusconi exploits women and prostitution, why couldn’t do the same the idiot in office! It is now a general thing, this is the message that is passed.
Among other things, an article on the newspaper La Repubblica, titled "Italy at gunpoint," reported about a significant increase in the number of Italians, especially men and especially in the north, who buy guns and go shooting at the shooting range, as if this now becomes the means necessary to increase their perception of security, and economic too. The latest killings in the summer, took place with firearms at the hands of "good people" with firearms.

And these are almost all "normal" or even "decent" people, as said the employer of a coachbuilder who murdered two women. They are the "good" police officers and servants of the order and the rule, it is the "good" people who carry firearms because they like safety or for sport.
Most of these murders of women occur in the northern provinces, where good people grow and are encouraged to grow, as good representatives of parties and government, as mayors of each political side, by priests as police, an ideology of ownership, conservation, as well as objectively sexist ideology, fascist, and who call into question all this, whether women or immigrants, must be deleted.

In those same days when these murders of women occurred, July 2, a verdict of the Supreme Court were issued, which says that "if the wife is a strong woman it is not a crime to manhandle her." In the same period in the newspapers come out several articles on sex tourism, where the first are the Italians: "Italy holds the record of sex tourism mainly pedophile. First in Europe, 80,000 are males, of which almost 1 / 3 and over 80% of heterosexual pedophiles. In Kenya, Brazil, Thailand, Cuba, S. Domingo. For Brazil and Thailand in certain seasons charter flights are constant. In two weeks the predator is capable of having relationships with 20 different partners. You can find all kind of man, from family man to the priest. A pedophile is fully integrated in society: is the normal husband, he does not looks like the ogre." Who handles all this? Normally authorized travel agencies, which do this mainly.

With Berlusconi, prostitution for the purpose of political-electoral-show career is practiced and legitimized; the pornography of the show, a sort of renovated and modern fascist jus primae noctis for the pleasure of the emperor, mean culture and practice of rape and pedophilia that become "normal."

We are faced with the fact that the curriculum of women candidates and then also member of the largest parliamentary party in Italy should be formed passing through the Berlusconi’s villa or the "Big Brother"; we face the fact also that laws that will shape, ill-treated the lives of millions of people, of women, are determined by soubrettes/clown.

The concept of Berlusconi and his court, including women, on women, the consideration of their role in society, are in fact a litmus test, the tip of the iceberg of ideology and the degree of incivility of a caste that can not more hide and lie, now publicly claim as a legitimate expression of a feeling of mass that way of life and concept by openly stating that the design of their system is what we call synthetically modern middle ages, one in which "God, Motherland, Family " applies to others, must be even through the law applied to others, but does not apply to him.

Violence against women does nothing but continue the discrimination, injustice, double exploitation and oppression of which we are victims in capitalist society

Eva Gabrielsson, companion of the writer Stieg Larsson author of "Men Who Hate Women", faced with the question of a journalist who asked what were the roots of this hatred against women, he replied: "As Von Clausewitz said, war is not merely a continuation of politics by other means. The same applies to violence against women, which does nothing but continue on a different ground, discrimination and injustice of which we are victims in our society. That’s why violence against women is violence against all citizens, it is not a private matter between individuals. "

***

The employers, the government act to drive back home the women. Many in our country in recent months have been hit in the workforce, women workers have been laid off, more and more precarious, unemployed fighting for the labor charged by the police and fined, super-exploited women almost to the conditions modern slavery. The state directly with the attack on the school is conducting the largest mass layoff in a sector overwhelmingly female. At the same time, with a speech really hypocritical, that at the same time is a first step in a general attack, it raised the retirement age for women workers. All this has done nothing but worsen the already heavy and discriminatory working conditions and wages of women, and Italy is among the last countries in the employment rate of women.

On women are discharged the cuts and worsening social services, management of the crisis in the family. And it is women and children that pay cuts to health services and its productivity and purely utilitarian logic, with the return of the deaths in childbirth.
As the ideological bombing and practical attack by the government and the Vatican retakes against the freedom of choice for women, against their right to decide on the subject of motherhood; the recent attempts to block the use of the pill RU486 in our country represent a new attack yet against women accused of killing, to practice violence by abortion.
This policy made by the Government, employers, Government, Church against women, for women has increased as an inevitable consequence of the oppression of fascist machismo, sexual violence against women.

Let’s return to the question of the family

We say "In Death of the Family" in a provocative way of saying that the family is a key ring of the march towards the modern fascism of the government and the state. The modern fascism can not be achieved without making the family one of its main base, both in the sense of its subordination, to be folded, functional to the choices of the government and the State, and in the sense of active supporter, fighter in terms of ideological symbols and propaganda values of those policy choices.

The family, especially the proletarian one, is the central place where you manage an increasingly poor social economy, the administration of increasingly low wages or no wages at all, you manage the cost of living increases. The working-class family during the attack, the crisis, guarantees to mitigate the devastating impact of these policies. Assistance from family members, normal relationship based on emotional ties between people becomes an obligation, it becomes an unbearable slavery for women, and often leads to crisis and depression. In the family come back displaced workers, remain for years unemployed children. The family, however, guarantees their livelihood and limits the most serious and dangerous consequences for the social system.

The family, for this system, must be a parachute to the frustrations, to the putting in crisis for positions of privilege of men in the family. The family then is a sort of social safety net.
But the family, particularly the average-, and sometimes even petty bourgeois family, influencing also areas of working-class families, plays in the march towards the modern fascism also a function of active supporter of reactionary values, like the defence of safety, children to the homeland, control over young people, etc... There is no escape for women, the bonds of family become closer even though they are sometimes gilded. For the proletarian women, for the women of popular masses this family is more of a return to a modern middle ages, showed signs of degradation, violence and the apparent return to the past, especially in male-female relationships, which find their most striking manifestation precisely in feminicide.

For women, no progress can be lasting and definitive without revolution and the revolution in the revolution

This fact shows that in bourgeois society no progress for women can be lasting and definitive, that only a revolutionary struggle, in which the rebellion and the struggle of women is a vital and powerful force; only a new proletarian power based on the principles and practice by law of the full emancipation and liberation of women, and the ideological struggle of mass education, can make those final achievements definitive. For that it is not enough to establish a socialist government, or think that the revolution can immediately resolve all the sexist ideas. The experience of the communist movement has shown, and developed with the Proletarian Cultural Revolution in China, that it is necessary a revolution in the revolution, a period in which you combine the law to prevent practices and sexist ideas and imposes other kind of practices, and education, the conviction at the mass level.

Bebel writes on "The emancipation of women" that the existing form of the family at a time determined can not be separated from the existing social conditions. Marx writes that the family contains within itself in miniature all the antagonisms which later develop widely in society and in his state. Engels said that the monogamous family was the cellular form of civil society and in it we can already study the nature of the antagonisms and contradictions in a culture that unfold in its fullness.

In today social condition in which the bourgeoisie can only produce destruction, wars with the horrors that are the negation of humanity, in which sex, also made by women American soldiers hyenas ridens, is used to commit the most brutal torture of Iraqi prisoners, where the government, the state is marching towards a modern fascism, a social system where women are worth less than an embryo, in which science is used against science, not to advance the welfare of humanity and therefore, health, but to build monstrosities, family and male/female relations change in relation and functionally to this modern medieval age and at the same time it contains in embryo all the contradictions. In this sense it is not a “backward” family compared to an advanced society, it is not male / female relationships that could appear inconceivable in relation to the progress of women, as is sometimes said, but it is a completely modern family, in the sense that it is appropriate to what is now the existing capitalist social system, and needed by this.

You can not fight against this family without upsetting this social system that produces it and of which he is shore. This fight has nothing to do (and indeed must unmask) with the politics of petty bourgeois feminism that wants to free himself from the family in an individualistic logic, nor it can be reduced to a mere struggle against men.

In the family, even in the proletarian one, men are privileged compared to the condition of women, but as these privileges are miserable! The family is a chain and it is unbearable for the workers, for young people too, who remain at home downloading their weight on women, who often use the family, but can not wait to escape from this prison coming to hate it.

This fight, surely must be done primarily in first person by women, who suffer all the chains, however, is interest not only of women but of all the proletarians, because it is a struggle for a new humanity, new social relations.
For us, Communists, “in death of the family" means to make the family, rather than prop of the capitalist system and today's march towards the modern fascism, a lever for women's rebellion to overthrow the system.

We hate "Men Who Hate Women."

We said "we hate ‘men who hate women’." We have taken these words from the novel by Stieg Larsson, who has some aspects of study:

It is set in Sweden, a society where women have made some achievements, are emancipated, but incidentally, in the last 2-3 years there have appeared many writers and women writers of detective stories set in Sweden, many of which have to centre women: raped women, killed women and so on. (In reality and not only in the novels). They are books about modern killings, killings that take place in most advanced capitalist societies, not those lagging behind, and that's why deny that violence today is only the result of a backward society, showing the decay of imperialism came to its end, which can not lead to anything progressive, but only in a modern Middle Ages.

The main character, Lisbeth Salander, is a rebel at any attempt to "normalize" / considered different for excellence, she tried to kill her father because he used to rape her mother, and so on. Lisbeth is rebellious to every rule and this rebellion is unbearable for others, particularly men who must "tame" her, till to rape her and groped to kill her.

But who are these men? They are great managers of industry, fascist, Nazi-hating women.
Lisbeth at some point, in discussion with the other book's protagonist, a journalist who also tries to justify the rapist / murderess, making a psychological analysis, exclaimed, "Damn, this man hates women." "Bullshit!" precisely, because we reject the interpretations / explanations that are often made after killings because they only serve to put a hat on, something different is to collect some of these interpretations,to show their entirely social character, common to thousands of men and explainable only with social, class and gender analysis.

This novel, also independently of the will of the writer, it helps to understand what we're saying. Today there is actually a kind of "hatred" toward women as toward immigrants, toward homosexuals and so on. This outright hatred toward women, because women think, act, decide, is a Fascist hatred. This hatred raises the bar, sets in motion the violence.
"Men Who Hate Women" expresses the image of the capitalist system in its phase of crisis, imperialist decay, a system that no longer has anything constructive, but it is only destruction. And so it must be destroyed. And women have double reason to do it!

feminist proletarian revolutionary mouvement italy
25 november 2010

fredag 26 november 2010

Bovar i Bihar

Det är inte sällan som man hör anklagelser om att revolutionärer skulle vara inblandade i "kriminell" verksamhet - inblanding i droghandel osv. I allmänhet är sådant prat endast dåligt dolt rättfärdigande av drakonisk repression, en del av reaktionens psykologiska krigsföring. Naturligtvis är varje verkligt revolutionär verksamhet "kriminell" i det att man knappast kan göra revolution om man respekterar den härskande klassens lagar. Att revolutionärer bryter mot lagen hör så att säga till arbetsbeskrivningen. Att den gamla ordningens försvarare även de i parti och minut bryter mot sina egna lagar är även det klart för de flesta, särskillt när det gäller säkerhetsorganen. Dock brukar det bli viss uppmärksamhet och ståhej om tex parlamentariker blir påkomna med uppenbart brottsliga aktiviteter. I Indien är dock förhållandet lite annorlunda. Som vi tidigare nämt har det nyligen hållts delstatsval i Bihar. Nu när valresultater börjar bli klart, kommer också lite upplysningar om vad det är för demokratiska förebilder som ska stifta lagarna i delstaten. Det visar sig att 59% av de invalda ledamöterna till delstatsparlamentet har "kriminell bakgrund", dvs 141 av 241 ledamoter. 85 av de 141 är iblandade i mord, kidnappningar och annat smått och gott. Snygga förebilder! När vi satt och skrev det här, drog vi oss en textrad till minnes:

"Do I look like a mutha fuckin role model?
To a kid lookin' up ta me
Life ain't nothin but bitches and money."


Vi tror NWAs text ganska bra beskriver världsåskådningen hos de nyvalda parlamentsledamoterna i Bihar. Vi lägger ned upp videon - även om smågangsters i Förenta Staternas storstadsgetton är väsentligt mer sympatiska för oss är storgangsterna i Bihar, så vil vi påtala att vi inte har något till övers för någon typ av gangsters. Men, det är fredag och vi vill vara lite nostalgiska idag.


torsdag 25 november 2010

Gerillaktioner i Peru



I tisdags förra veckan, den 17 november likviderade enheter ur Folkets Befrielsearmé en tjallare i byn Campo Grande, i distriktet i José Crespo y Castillo i departementet Huánuco. Igår, den 24 november, dödades en löjtnant och en underofficer ur den reaktionära arméns "antiterrorist styrkor" när Folkets Befrielsearmé utlöste en mina i distriktet San Martín de Pangoa i departementet Junín, fem andra av reaktionens soldater sårades allvarligt. I samband med aktionerna rapporteras inga förluster bland kamraterna.

tisdag 23 november 2010

Föredrag med Jan Myrdal i Stockholm!





"RÖD STJÄRNA ÖVER INDIEN?
19 november 2010

Om att gå med naxaliterna.

Den 27 november, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 14:30-15:45. Jan Myrdal föreläser om sin senaste indienresa och kommande indienbok. Samtalsledare Joakim Boström.

Arrangör: Folket i Bild/Kulturfront, Stockholm."

måndag 22 november 2010

De verkliga piraterna går fria!



Idag uppmärksammar svensk borgarmedia den "piraträttegång" som imorse inleddes i Hamburg. Inför domstol står en grupp fattiga människor från Somalia som sökt en utväg ur den människovidrig levnadsituation som råder i landet. En av den anklagade är 13 år, en annan 17. Deras land har förstörts av krig. Utländska fiskeriföretag har utnyttjat det faktum att det inte finns en somalisk regering som kan upprätthålla landets sjögränser för att med enorma trålare fiska ut landets territorialvatten. Resultatet har blivit att hundratusentals familjer som varit beroende av fisket nu står utan försörjningsmöjligheter. För att fly undan svältdöden har en del av dessa fiskare blivit inblandade i "pirat"-verksamhet. Att komma med moraliska fördömmanden över fattiga och desperata människor som försöker säkra sina familjers överlevnad kan bara skenheliga hycklare. Att ställa dessa människor inför rätta i de rika länderna, och påstå att de är brottslingar, samtidigt som de som orsakat situationen i Somalia - framförallt imperialistiska intressen - går fria, är en stor orätt. Imperialisternas marina stridskrafter patrullerar Somalias kuster och genomtvingar sin vilja med vapenmakt. Allt prat om "internationell rätt" är skitsnack, om de västeuropeiska staterna verkligen menade allvar med sin proklamationer skulle de i såfall ha slagit till mot de som verkligen sysslar med internationellt piratverksamhet: sionisterna i Israel. Nu ska fattiga människor från Afrika straffas och de verkliga förbrytarna i väst går fria. "Rättvisa" i kolonialstil. När media dessutom citerar en tyska som har den sannslösa fräckheten att påstå att sitta i fängelse är något som en somalisk ung man närmast borde se som ett smart karriärsdrag, då är det så man vill spy.



Vi är glada och stolta att vi har kamrater i Hamburg som imorse, direkt utanför domstolen, annordnade en protestaktion och krävde de fängslades frigivning.

fredag 19 november 2010

Inte "We will Rock You" - men nästan!

Vi fick när vi läste dessa goda nyheter en låt på hjärnan, så natt rockar vi till nedanstående låt - och vi gillar egentligen inte ens Queen.

torsdag 18 november 2010

Chávez gör det igen

Svinpälsen Hugo Chávez ger än en gång ett ovedersägligt bevis på vad han går för och vad hans "bolivarianska revolution" är värd. Nilson Navarro Mojica och Priscila Ayala Mateus från ELN och Osvaldo Espinosa Varón från FARC överlämnas av Chávezregimen till massmördaren Santos regim i Colombia. Det är i sig inget nytt, till Santos föregångare och mentor Uribe lämnade den "bolivarianska republiken" ut inte mindre än 17 colombianska gerillasoldater. I fallet med de tre som nu utlämnas har det inte ens genomförts ett utlämningsförfarande i domstol, vilket venezulansk lag kräver; gerillakämparna blir helt enkelt deporterade. Samtidigt kan det vara värt att påpeka att Chávez skickat 15.000 soldater ur den "bolivarianska republikens" armé till gränsen till Colombia, för att dessa ska förhindra att enheter ur de colombianska vänstergerillorna ska söka tillflykt i Venezuela. Som grädde på moset har Chávez nyligen deklarerat att mördaren Santos är "hans nya bästakompis". Det sjuka i sammanhanget är att många sympatisörer till de colombianska gerillorna säkerligen kommer att försvara Chávezregimens politik. Sadomasochism skulle man väl kunna kalla det.

Föredrag i Jönköping

På lördag kommer det att hållas ett föredrag om situationen i Baskien i Jönköping. Intressant tycker vi och trots att vi inte själva kan delta uppmanar vi folk som kan att gå och lyssna. Mer information här.

onsdag 17 november 2010

Gott och blandat om Peru

Idag rapporteras det i lokal reaktionär press om hur fattigbönderna genomför effektivt motstånd mot reaktions försök att ta ifrån dem deras levebröd. När agenter från polisens "anti-narkotika" avdelning tillsammans med enheter ur den reaktionära arméns "antiterroriststyrkor" försökte ta sig in i bosättningen Juan Velasco Alvarado de Mollepata, i Ayacucho, hindrades av välförberreda bybor. Genom att fattigbönderna gick man ur huse beväpnade med påkar och stenar, tvingades reaktions blodhundar till "dialog" och de hindrades genomföra sitt smutsiga verk. Det som är intressant är att byborna uppenbarligen var mycket välorganiserade, när reaktionärerna närmade sig byn meddelades detta per megafon till befolknigen med följande ord:

"I detta ögonblick förklarar vi krig mot dessa fiender - armén och polisen - som kommer till våra hem. Alla tar fram sina slungor, jaktredskap och slangbellor"


Ett magnifikt exempel på folkligt motstånd, och vi skulle bli extremt förvånade om aktionen inte var organiserad av Perus Kommunistiska Parti.

Även kamraterna i Folkets Befrielsearmé har varit aktiva. I måndags besköt man en flygvapenhelikopter i distriktet San Martín de Pangoa, i provinsen Satipo i Junín. Helikoptern, som transporterade en pluton elitsoldater, skadades i sådan omfattning att den tvingades nödlanda. Olyckligtvis finns det inga uppgifter om personella förluster bland reaktionärerna, klart är dock att helikoptern inte lär komma att kunna användas på ett bra tag - om överhuvudtaget igen.

Samtidigt kan vi rapportera att den peruanska reaktionen börjat hetsa ordentligt mot den Konferens som Folkrörelsen peru (MPP) planerar genomföra den fjärde december i år i Hamburg. Den nionde november hade tex Limadagstidningen "La Razón" en artikel där man skriver om den planerade konferensen och ondgör sig över att PKP "tillåts härja fritt" i Europa. Det verkar för övrig som om reaktionen fått för sig att Hamburg är något slags central för PKPs-utlandsarbete, den inte helt obetydliga "Heritage Foundation" publicerade redan i mars en rapport där man skriver att PKP har en ambassad i staden! För att parafrasera en seriefigur som vi tyckte om i vår barndom: dom är inte riktigt kloka dom där reaktionärerna!

måndag 15 november 2010

En framstegsvän?

Allt vi hört och läst om Aung San Suu Kyi har fram tills nu fått oss att tro att hon är en ren imperialistagent. Nu kommer dock Filippinernas Kommunistiska Parti med ett uttalande som motsäger den bilden. FKP är dock känt för att inta en i många fall mycket "pragmatisk" hållning, så hur man ska tolka det hela kan vi lämna öppet. Läs här vad kamraterna skriver.

Lyteskomik?

Om ni har för mycket fritid så ta en titt på det här. Vi vet inte riktigt hur vi ska beskriva det. Kanske lyteskomik? Storhetsvansinne, dumheter eller bara trams kan vara andra bregpp som kan användas. Vad som dock är djupt tragiskt är att dessa personer kunnat ställa till med så mycket skada som de faktiskt gjort.

lördag 13 november 2010

Nya intervju med kamrat Ganapathy


Vi blev idag tipsade av en kamrat om att en ny intervju med kamrat Ganapathy, generalsekreterare för Indiens Kommunistiska Parti (maoisterna), nu finns tillgänglig. Här finner ni texten som är ett måste att läsa för alla som är intresserade av den indiska revolutionen.

fredag 12 november 2010

En organisation som växer



Igår hölls att stormöte i Satipo i departementet Junín Peru. Det organiserades av cheferna för de "självförsvarskommitter" (Rondas) som den reaktionära staten använder som kanonmat i kampen mot Perus Kommunistiska Parti (PKP) och folkkriget det leder. Utöver de sedvanliga hetsiga utfallen mot de peruanska revolutionärerna, kom även en del sanningar fram. Blas Yarasca Huamaní, som är boss för ""självförsvarskommittén" i distriktet San Martín de Pangoa, sa bland annat - åsyftande PKP och den nya makt som som partiet organiserar:

"Det handlar inte om isolerade "fickor" eller punkter, de har en organistion som växer och de är bättre beväpnade"

Detta uttalande är bara ett i raden av många under den senaste tiden som understryker att reaktionen är högst oroade för de framsteg som den revolutionära rörelsen gör i Peru. Ett annat exempel är denna artikel från den 15 oktober i år, i vilken den ledande peruanske "experten" på PKP, Gustavo Gorriti, påtalar hur PKP har ökat sitt inflyttande i Apurímac, Cusco, Huancavelica och Junín. I maj publicerade samme "expert" en rapport om hur PKP återtagit positioner i Huallaga som man tidigare förlorat som ett resultat av en förrädares verksamhet.


Bilden ovan är framsidan på Lima-tidningen "Peru 21" från igår. Mycket goda nyheter från Peru.

De vise

Vi har otaliga gånger påtalat hur de kamper som rasar i våra bostadsområden, med arbetarungdomen som spjutspets, är politiska kamper. Att det handlar om en kamp mot ett system som förlorat sin legitimtet. Nu har några visa personer kommit fram till en liknande slutsats:

"De framhåller i pressmeddelandet att polisen blir måltavla för aggressioner mot ett samhälle och myndigheter som de unga männen saknar förtroende för."


Alltså en för tydlighetens skulle: kamp mot representanterna för den statliga makten, mot det rådande samhället och mot myndigheterna. Om inte det är en politisk kamp så är ingenting det. Att sen akademikerna har nollkoll på procenten är en annan sak.

torsdag 11 november 2010

Problemet är inte "kapitalismkritik"

Daniel Suhonen skriver idag igen om Arundathi Roy. Det är bra, men problemet är inte Roys "kapitalismkritik". Problemet är att hon har en positiv hållning till de indiska maoisterna. Det vet Suhonen mycket väl, synd att han inte har modet att skriva det.

Cyniska svin

Först låter staten en mördare härja i Malmö under minst ett år utan att befolkningen varnas, antagligen av det enkla skälet att man skiter i offern eftersom dessa inte var "svenskar". Det är inte omöjligt att de som tagit beslut om mörkläggningen faktiskt sett det som en positiv sak att invandrare utsätts för denna typ av terror. Sen drar man igång en stor teater, och utnyttjar befolknings skräck för att försöka höja snutens anseende. Sen griper man en person som man säger är gärningsmannen. Men man utnyttjar situationen för att vidmakthålla en polisär ockupationsmakt i våra bostadsområdena, av större omfattning än tidigare. Det hela är så cyniskt så att man vill spy. Än en gång har borgarstaten visat att de skiter i om vi lever eller dör, det viktigaste är att den rådande ordningen inte ifrågasätts.

onsdag 10 november 2010

Känn din fiende

Hela statsapparaten sätts in för att bekämpa "politisk extremism" - med detta menas inte terrorister som skjuter ner personer med mörkhud färg, utan folk som av systemet anses farliga. Läs om det hela här. Känn dig själv och känn din fiende...

tisdag 9 november 2010

Gerillaaktioner i Indien och Peru

Indien: Obama på besök och delstatsval i Bihar har fått de indiska kamraterna att ligga i ordentligt under de senaste dagarna, här följer en del av alla de aktioner som genomförts under de senaste dagarna. I delstaten Bihar spårade ett godståg ur i Muzaffarpur-distriktet igår morse efter det att maoister saboterat järnvägsrälsen; i Gaya-distriktet sprängde kamraterna igår en myndighetsbyggnad och satte fyra lastbilar i brand, i en annan del av samma distrikt utkämpade andra revolutionära enheter en eldstrid med polisen; i samma disktrikt likviderade kamraterna en reaktionär i lördags. I delstaten Orissa sprängde maoisterna igår en nybyggd polisbas i Malkangiri-distriktet och blockerade flera vägar med fällda träd; i Nabarangpur-distriktet likviderades två gangsters. I delstaten Jharkhand dödades i söndags en reaktionär soldat av en mina utlagd av Folkets Befrielsegerillaarmé i området som kallas Jhumra hills, i Palamu-distriktet sprängde kamraterna igår två myndighetsbyggnader och saboterade järnvägsräls. I delstaten Västbengalen likviderades igår fyra reaktionärer av kamraterna i West Midnapore-distriktet varav två var lokala socialfascistiska bossar.
Peru: I departementet San Martin genomförde enheter ur Folkets Befrielsearmé i fredags ett bakhåll mot polisstrykorna som förstörde fattigbönders levebröd i Tocache-provinsen, en polis dödades och en sårades; inga förluster bland kamraterna. I söndags genomförde de peruanska maoisterna på nytt ett bakhåll mot samma polisstyrka, en anställd vid det USA-finaniserade CORAH-projektet dödades och två poliser sårades. Igen inga förluster bland maoisterna.

måndag 8 november 2010

Arbetarkamp i Pakistan

Här och här finner ni texter som informerar om hur arbetar i Pakistan kämpar för rätten att bilda fackföreningar, intressant läsning.

Björnbrum briljerar

Trottar är en märklig avart av jordeliv. Björnbrum ger dem här en välförtjänt knäpp på näsan, läs och lär.

fredag 5 november 2010

Vietnam tränar den indiska reaktionen i att bekämpa maoister

Att Förenta Staterna tränar den indiska reaktionens militära styrkor i "kontrasubversiv" krigsföring är känt sedan länge. Att ryssarna är med på ett hörn är även det känt, liksom att sionistiska legoknektar är inblandade. Men att även Vietnam deltar är det inte så många som vet. Läs den här artikeln. Ännu ett bevis på att revisionister är det värsta pack som finns.

torsdag 4 november 2010

Förenta Staterna agerar som den supermakt man är

Sverige är ett imperialistiskt land. Det är Norge också. Att Förenta Staterna uppträdder som man gör mot dessa länder visar, än en gång, att det verkligen finns en skillnad mellan länderna, Sverige och Norge är imperialistmakter men Förenta Staterna är en supermakt. Sen så vet vi sedan länge att Förenta Staterna spionera över hela världen på de som man anser vara sina fiender -särskillt nationella befrielserörelser av olika lag - även om somliga spelar förvånande. Föreställ er vilka konsekvenserna skulle ha blivit om det framkommit att Norge, eller Sverige, bedrivit denna typ av verksamhet i Förenta Staterna.

Lästips: Artikel i Folket i Bild om Kulturrevolutionen

Läs den här artiklen. Även om vi inte instämmer i allt som skrivs i artiklen ger den en god inblick i vad kulturrevolutionen i Kina (1966-1976) faktiskt innebar för befolkningen. Texten innehåller även intressanta litteraturtips för den som vill studera vidare i ämnet.

onsdag 3 november 2010

En orsak så god som någon

Läs den här korta notisen. Massiv socialdemokratisk hjärntvätt av en befolkning som i grunden fortfarande är starkt präglad av protestatismen ger detta resultat. Och då ska man komma ihåg att resultatet är i förhållande till länder som i mycket liknar Sverige - om det rört sig om "svenskens "koflikträdsla" i förhållande till länder som tex. Frankrike så vet vi alla att resultatet blivt ännu mer nedslående. En orsak så god som någon att förkasta "svenskheten".

tisdag 2 november 2010

Krälande kräk

I ett läge när det så kallade Vänsterpartiet skulle kunnat framställa sig som ett verkligt stridbart alternativ, väljer man istället att beklaga sig och påtala hur man verkligen vill "ta ansvar för Sverige". Ida Gabrielsson, som ska vara en av dem som ska utarbeta Vs "framtidsplaner", skriver idag i en debattartikel i SvD följande:

"Det har annonserats en ”paus” för det rödgröna samarbetet. Att inte fortsätta som förut är egentligen ganska självklart och odramatiskt. Valet är förlorat och vi behöver alla vända på stenar, diskutera och analysera internt. Samtidigt finns det områden där vi kan fortsätta att komma överens och gå fram gemensamt. Oavsett hur samarbetet utformas, är en stark opposition mot den borgerliga politiken är däremot helt avgörande för hur Sverige kommer att utvecklas framöver. Därför är det beklagligt att S och Mp genomför en blocköverskridande uppgörelse för att rädda skinnet på regeringen istället för att ta politiken och freden i Afghanistan på allvar. Jag hoppas att dessa ”breda” uppgörelser inte blir en vana. Det vore oerhört dåligt för Sverige."


Krälandet för sossarna fortsätter även när man blir trampade på. Så kan endast ovärdiga kräk uppträdda.

måndag 1 november 2010

Mer om våra marockanska kamrater


Följande text från våra kamrater i Marocko har publicerats på en brittisk blogg:


"With the deepening of the general crisis of imperialism, a number of imperialist countries have been the scene of major attacks directed against the rebellions that challenged the gains of the working class. What happened in recent months England or in France are examples.

These imperialist attacks also affected other peoples through plans and policies aimed at the division of the world. Now, in this context people have, too, they say. This is illustrated by the outbreak of the People's War in Nepal, Peru, Philippines, and India ... and even if in the latter country the People's War is experiencing a wave of encirclement and attempted annihilation led by the reactionary regime of India and supported by the imperialists.

In our country, facing the sharpening of class struggle, attacks against the reactionary regime Moroccan life of the masses takes the form of multiple plans affecting the privatization of all the vital sectors of the country (emergency plan ... ) and the accompanying laws (law on political parties, the right to strike, press, law against so-called anti-terrorist ..) are, in turn, further reduce political and union freedoms.

This is illustrated by the recent crackdown on popular struggles that took place in villages and Ikli Ourika where houses were destroyed without any compensation to residents.

As the student movement, it is undoubtedly a dynamic part of the mass movement. This is demonstrated by the many struggles initiated against the "Emergency Plan triennial (especially in Marrakech, Agadir, Fez, Kenitra, Tangiers ...) , and where the student movement will give its best activists, imprisoned for defending the right to free education for the son and daughters of the people.

Just since 2008, arrests are dozens, forcing the student movement to unify its struggles against the attacks of the reactionary regime. This dynamic unit ended with the "project unit the student movement" proposed during the days of martyrdom Abderrazak Elkadiri, which took place in Marrakech. Now, at the forefront of student struggles, the bastion of Marrakech to experience this year an unprecedented attack. The campus was surrounded the first week of the academic year, surveillance, prosecution and other abductions of activists are almost daily.

The arrest of 10 students last Saturday after the surprise intervention of repressive forces in the campus will leads to their torture overnight before being released.

The abduction by the DST Comrade Youssef el Hamdia home represents a further step in the escalation of repression. Indeed, the security services (DST) encircle his home and threatening his parents to their guns before the arrest and imprison him.

The same methods were used in the abduction of Comrade Ilhem Hassnouni Tuesday, October 12, 2010 in the town of Souira. This comrade was sought for participation in the struggles of April 24 and 14 and May 15, 2008 and was expelled from the university where she was enrolled in Masters Degree..

In reality, these kidnappings and these arrests represent another milestone in the global attack against the education sector. In particular, they constitute a frontal attack against the initiators of the "project unit the student movement" and against the progress experienced by the militant stronghold of Marrakech in his unwavering defense of the right to free education, and through this the unity of the movement and the struggle for popular education and science.

Ultimately, this situation dictates to the student movement activists to prepare for new attacks and force them to intensify the fight against the "three-year emergency plan".


Mercredi 27 octobre 2010 3 27 /10 /2010 19:38 Communiqué des Camarades du Maroc

Gerillaaktioner i Indien och Filippinerna

Indien: Som en del av den pågående bojkotten av destatsvalen i Bihar har maoisterna genomfört flera aktioner under de senaste dagarna, bland annat bland annat sprängde man flera sprängladdningar i närheten av vallokaler i Danapur för att störa valfarsen. Även i andra delstater genomför man natruligtvis aktioner. I byn Chatti i Lohardaga-distriktet i delstaten Jharkhand sköt man idag en poliskollaboratör. En kontrarevolutionär agent likviderades igår i Bijapur-distriktet i delstaten Chhattisgarh.
Filippinerna: I Abra-provinsen på de norra delarna av ön Luzon genomförde i lördags ett framgångsrikt bakhåll av Nya Folkarmén, tre av reaktionens soldater dödades och tre skadades, maoisterna kunde även konfiskera två automatkarbiner och en kulspruta. Inga förluster bland kamraterna