Revolutionera alla idéer!

Med undantag för några få kapitel bär varje mera betydande avsnitt av 1848-1850 års revolutionshistoria överskriften: "Nederlag för revolutionen!"
Det som gick under i dessa nederlag, var inte revolutionen. Det var det förrevolutionära, traditionsbundna kvarlevorna, resultatet av samhällsförhållanden, som ännu inte hade tillspetsats i skarpa klassmotsättningar - personer, illusioner, föreställningar, projekt, från vilka det revolutionära partiet före februarirevolutionen inte var fritt, från vilka inte en februariseger utan endast en rad nederlag kunde befria det.
Kort sagt: Det revolutionära framåtskridandet bröt inte fram genom sina omedelbara tragikomiska följder utan tvärtom genom att driva fram en samlad, mäktig kontrarevolution, genom att frambringa en motståndare, och först genom kampen mot denne mognade omstörtarpartiet till ett verkligt revolutionärt parti.

(Ur, "Klasstriderna i Frankrike 1848-1850", Karl Marx, 1850)

Denna socialism förklarar att revolutionen är permanent, att proletariatets klassdiktatur är ett nödvändigt genomgångsstadium för klasskillnadernas fullständiga avskaffande, för att avskaffa alla de produktionsförhållanden som de är beroende av, för att avskaffa alla sociala förhållanden som hör i hop med dessa produktionsförhållanden, för att revolutionera alla idéer, som har vuxit fram ur dessa sociala förhållanden.

(Ur, "Klasstriderna i Frankrike 1848-1850", Karl Marx, 1850)

In The Class Struggles in France, 1848-1850, Marx deals in more specific terms with this dictatorship of the proletariat as the necessary transit point to the abolition of class distinctions generally, to the abolition of all the relations of production on which they rest, to the abolition of all the social relations that correspond to these relations of production, and to the revolutionizing of all the ideas that result from these social relations. In all the four cases, Marx means all. Not a part, a greater part, or even the greatest part, but all! This is nothing surprising, for only by emancipating all mankind can the proletariat achieve its own final emancipation. The only way to attain this goal is to exercise all-round dictatorship over the bourgeoisie and carry the continued revolution under the dictatorship of the proletariat through to the end, until the above-mentioned four alls are banished from the earth so that it will be impossible for the bourgeoisie and all other exploiting classes to exist or for new ones to arise; we definitely must not call a halt along the path of the transition. In our view, only those who understand the matter this way can be deemed to have grasped the essence of Marx's teaching on the state.

(Ur "On Exercising All-Round Dictatorship Over the Bourgeoisie", Chang Chun-chaio, 1975)