"Men just nu har talibanerna ingen anledning att förhandla, kriget går bra för dem. Det finns också krafter inom den afghanska staten — krigsherrar och korrupta ledare som berikar sig på pengarullningen i krigsekonomin — som inte har något som helst intresse av fred.
Att en fyrstjärnig amerikansk general som McChrystal talar öppet om fredsförhandlingar är ett tecken på situationens allvar, skriver Financial Times."
Att det afghanska motståndet, trots att dess ledning för tillfället ihuvudsak ligger i reaktionära krafters händer, kan tvinga supermakten USA och alla de med den allierade imperialistmakterna, till att öppet börja disskutera förhandlingar visar att det väpnade motståndet lönar sig. Det visar att imperialismen inte alls är så stark som klassfienden försöker ge sken av. Att kampen fortsätter i Irak, och även utvidgas till andra länder, visar även det att "förhandlingslösingar" (se Irak), inte heller det kan få stopp på den beväpnade moståndet och den nationella befrielsekampen. Det är mycket bra. Problemet för oss är att de nationella befrielserörelserna saknar en proletär ledning, därför är det viktigt att framhäva de kamper som idag förs under revolutionär ledning (Indien, Peru och Filippinerna, mfl.) för att de framstegsvänliga och mer avancerade elementen inom de nationella befrielserörelserna ska ta till sig deras exempel. Naturligtvis måste vi i detta fall framförallt stödja de krafter som arbetar, i de länder som utsätts för den imperialistiska aggressionen, för att skapa eller utveckla verligt revolutionära och kämpande partier/organisationer. Hursomhelst, det som kampen i Afghanistan med all tydlighet visar: motstånd lönar sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.