Det var inte vi som sa det...

De flesta av borgarnas "vetenskapsmän" är dumma i huvudet, inte därför att de egentligen har några mentala brister, utan därför att de är så fulla av borgerliga fördomar att de inte kan prestera något annat än skitsnack. I dagens DN finns en text som är intressant. Undantagsvis lyckas två borgare komma med en del saker som faktiskt överenstämmer med verkligheten, efter som många tycks ha svårt att tro på vad revolutionärer vittnar om, kanske det kan vara på sin plats att påpeka att det inte var vi som sade det som följer nedan.

"Ronna, Gottsunda, Angered och nu sist Rosengård, Tynnered och Tensta-Rinkeby. Det är inte bara geografiska namn på kollektivtrafikens närliggande slutstationer, utan också på de senare årens återkommande oroligheter.

De två kriminologerna Felipe Estrada och Jerzy Sanecki är överens om att orsaken handlar om allvarliga strukturella problem i samhället, mer än rena pojkstreck av typen bränna julbocken i Gävle...


– Ja, det börjar bli ett fenomen, men det handlar också om socialpsykologiska aspekter, säger Jerzy Sarnecki och hänvisar till att ungdomarna hämtar sin näring i sociala skillnader och den frustrerande situation som råder i särskilt utsatta förorter.

Kännetecknande för sådana här gärningsmän är att de inte upplever sig ha någon framtid, menar Jerzy Sarnecki som också hänvisar till internationell forskning på området.

– Här ser vi en upplösning av den vertikala kontrollen i samhället, den uppifrån och ner och en kraftigt ökad betydelse i den horisontella kontrollen. Alltså att samhället, skolan, politiker, polis betyder ingenting medan jämnårigas värderingar betyder allt.

– Ungdomarnas referensram är så att säga på tvärs mot det övriga samhället.

...

– I de här skikten av befolkningen är arbetslösheten som störst och framtidsutsikterna som lägst. De känner att de har förlorat, att de är dömda.

– För dem har skolan varit en källa till ständig förnedring. Ingenting som man lär sig där är viktigt i deras liv på gatan.

...

– Det kulturella rastret leder fel. Inte heller handlar det om absoluta skillnader i välfärd i samhället, utan snarare relativa skillnader, säger Felipe Estrada.

– Det är en etablerad sanning. Människor över hela världen klarar mycket svåra levnadsomständigheter, men människan har mycket svårt att acceptera uppenbara eller upplevda orättvisor."