HALK SAVASÇILARI ÖLÜMSÜZDÜR!

I måndags, den 27 juni, dödades tre gerillasoldater av turkisk militär i Dersim (Tunceli). De stupade var kämpar i Folkets Befrielsearmé som leds av Maoistiska Kommunistiska Partiet (Turkiet och Norra Kurdistan). Händelsen inträffade i närheten av byn Burçak vid 22.00 tiden. I området genomför för närvarande militären omfatande "kontragerilla-aktioner" och det var i en av dessa som kamraterna, vars nman var Ozan Derman, Ismail Demir och Abidin Pektas, stupade.

Kamrat Ozan Derman var tidigare student vid den Filosofiska fakulteten vid universitetet i Istanbul. Där spelade han en framträddande roll i den revolutionära studentrörelsen. Men han kom till insikten att han än bättre kunde känna revolutionen genom att ansluta sig till folkets armé. I kampen för den proletära världsrevolutionen gav han sitt liv tillsammans med sina vapenbröder.

Om kamraterna Demir och Pektas vet vi inte mer idagsläget än att de var två unga maoister som betalat det högsta priset i kampen för arbetarklassen och folkets sak.

Den turkiska reaktionen påstår, som den har för vana när maoistiska gerillasoldater stupar, att kamraterna tillhörde den PKK ledda gerillan, men så är alltså inte fallet - vilket för övrigt den kurdiska nationaliströrelsen själv är tydlig med. Även när maoistgerillan genomför sina väpnade aktioner brukar de rapporteras som aktioner genomförda av "PKK". Vi hoppas att kamraterna ska anstränga sig för att rapportera mer utförligt om de aktioner de genomför, inte bara i samband med att kamrater stupar.

Våra turkiska kamrater har ett slagord: HALK SAVASÇILARI ÖLÜMSÜZDÜR! Det betyder, ungefär, "folkkrigets kämpar är odödliga!" på svenska. Vi kan inte annat än att instämma. De unga maoisterna i Turkiet är ytterligare tre kamrater som fallit för kommunismens seger. Vi glömmer dom inte.

Väntar på bättre tider?

Greklands arbetarklass och folk har fått nog. Miljoner strejkar och demonstrerar. Hela samhället skakas av en djup kris. "De där uppe" kan inte fortsätta som förut och "de där nere" varken vill eller kan det. Kommunisterna? I bästa fall deltar de i de militanta massaktionerna. Men de utmärkta förutsättningarna, de närmast övermogna objektiv förhållandena, för den revolutionära väpnade kampen kastas bort eftersom kommunisterna i Grekland inte förstått att ta till sig marxismens utveckling, istället för att förstå nödvändigheten av de långvariga kriget, folkkriget, drömer de om ett "uppror" som ska komma av sig själv någon gång i framtiden. Därmed kapitulerar de inför sitt ansvar. Frågan är inte hur många man är utan om man vill eller inte - som en inte helt obekant kommunistisk ledare slog fast. Därför blir det i slutändan, såsom en annan kommunist också påpekade, den ideologisk-politiska linjen avgörande; om den är riktig kan de kommunistiska styrkorna växa och utvecklas från små till stora, från svaga till starka. Då kommer det inte att saknas varken kämpar eller utrustning. Om linjen är felaktig går däremot allt man uppnått förlorat. De grekiska kommunisterna kommer säkert med tiden att rätta sitt misstag, om inte annat därför att nödvändigheten har en tendens att genomtvinga sin vilja. Att "vänta på bättre tider" för revolutionen i dagens Grekland är en politisk förbrytelse mot arbetarklassen.

Nyheter från Filippinerna?

Websidan www.philippinerevolution.net har under en tid varit oåtkommlig. Antagligen ligger klassfienden bakom. Men, det finns sätt för de som vil att bryta den nyhetsblockad som kontrarevolutionen vill genomtvinga. Gå in här och håll er informerade om folkkrigets utveckling på Filippinerna!

Att hålla sig informerad om Filippinernas Kommunistiska Partis ståndpunkter blir än mer aktuellt nu i dessa dagar då Förenta Staterna på ett ytterst äventyrlig sätt använder sig av sin filippinska marionetregim i sin interimerpaislitiska kamp mot den kinesiska socialimperialismen.

Antifa betyder angrepp!

I Berlin har antifascister under fyra dagar attackerat lika många nazister. De fyra nazisterna är alla funktionärer i nazistpartiet NPDs lokalorganisation.

Natten mellan den 22 och den 23 juni angrepps Jan Sturm, medlem i stadsdelnämnden i Neukölln för NPD, på öppen gata av maskerade antifascister. Svinet fick sig en rejäl omgång.

Fredagen den 24 juni konfiskerade en beslutsam antifascist en NPD:ares hetsproppaganda när den sistnämde samlade underskrifter i Friedenau. Nazisten blev olyckligtivs inte fysiskt skadad.

Lördagen den 25 juni blev nazisten Sebastian Thom nerslagen och misshandlad av en grupp antifascister när han delade ut NPD-flygblad på förmiddagen. Thom är ordförande för NPD:s lokalorganisation i Neukölln. Samma dag attackerades vid lunchtid ordföranden i NPD:s berlindistrikt, Uwe Meenen, när han var på väg till ett nassejippo. Meenen fick duktigt med stryk och dessutom ögonen sparayde med tårgas. Han kunde inte framträdda på nassejippot såsom var tänkt.


Vi känner inte till exakt vad det är som ligger bakom att aktionerna genomförs just nu. Ett skäl kan vara att Berlins antifascister vill störa NPD:s valkampanj inför lokalvalen i september. Ett annat kan vara den eskalerande situationen efter att nazisterna genomförde, i koordination med polisen, en mycket våldsam demostration i Kreuzberg den 14 maj i år. Nazisterna talar om en "serie av fega bolsjevistiska överfall", "röd terror" o.s.v. Vi för egen del tycker att sådant - bolsjevistiska angrepp och röd terror - är alldeles lysande och kan bara hoppas att antifascisterna fortsätter på samma spår.

Keps på!

Borgarstaten förfinar sina övervakningsmedel. Motåtgärderna är dock ganska enkla: keps på!

Lärdomar...

"What are the main lessons of the successful proletarian revolutions in the countries extending from China to Cuba after World War II?

1. Violent revolution is a universal law of proletarian revolution. To realize the transition to socialism, the proletariat must wage armed struggle, smash the old state machine and establish the dictatorship of the proletariat.

2. The peasants are the most dependable allies of the proletariat. The proletariat must closely rely on the peasants, establish a broad united front based on the worker-peasant alliance, and insist upon proletarian leadership in the revolution.


3. U.S. imperialism is the arch enemy of people's revolution in all countries. The proletariat must hold high the national banner of opposition to U.S. imperialism and have the courage to fight with firm resolve against the U.S. imperialists and their lackeys in its own country.

4. The revolution of the oppressed nations is an indispensable ally of the proletarian revolution. The workers of all countries must unite, and they must unite with all the oppressed nations and all the forces opposed to imperialism and its lackeys to form a broad international united front.

5. To make a revolution, it is essential to have a revolutionary party. The triumph of the proletarian revolution and the triumph of the dictatorship of the proletariat are impossible without a revolutionary proletarian party established in accordance with the revolutionary theory and style of Marxism-Leninism, a party which is irreconcilable towards revisionism and opportunism and which takes a revolutionary attitude towards the reactionary ruling classes and their state power.

To insist on revolutionary armed struggle is of primary importance not only to the proletarian revolution but also to the national-democratic revolution of the oppressed nations. The victory of the Algerian national liberation war has set a good example in this respect.

The whole history of the proletarian parties since the War has shown that those parties which have followed the line of revolution, adopted the correct strategy and tactics and actively led the masses in revolutionary struggle are able to lead the revolutionary cause forward step by step to victory and grow vigorously in strength. Conversely, all those parties which have adopted a non-revolutionary opportunist line and accepted Khrushchov's line of "peaceful transition" are doing serious damage to the revolutionary cause and turning themselves into lifeless and reformist parties, or becoming completely degenerate and serving as tools of the bourgeoisie against the proletariat."

(THE PROLETARIAN REVOLUTION AND KHRUSHCHOV'S REVISIONISM, 1964, Communist Party of China)

70 år sedan överfallet på Sovjetunionen

Den 22 juni 1941 överföll hitlerfascisterna det socialistiska Sovjetunionen. Genom en klok politik hade de sovjetiska kommunisterna förmått splittra den imperialistiska fronten och förhindrat att de brittiska imperialisternas plan, vilken var att de tyska imperialisterna "endast" skulle kasta sig över den socialistiska staten, kunde genomföras. Så had man bättre förutsättningar att stå emot fascisternas angrepp. Trots detta led Sovjetunionen oerhörda förluster. 27 miljoner sovjetmedborgare, varav 14 miljoner civila, dog under de följande 4 åren. Ett ännu större antal sårades, torterades eller våldtogs av "herrefolket". Enorma skador tillfogades produktionsapparaten, infrastrukturen solgs sönder och tusentals byar och städer totalförstördes. Men, fascisterna kunder inte knäcka Sovjetstaten, därför att den hade en riktig ledning med Stalin i spetsen som kunde mobilisera arbetarklassen och folket till oerhörda uppoffringar till försvar för socialismen. Genom att besegra fascisterna befriade Sovjetunionen inte bara sitt eget territorium utan även stora delar av Europa tillsammans med antifascistiska motståndsrörelser.

Fascismens frontalangrepp på socialismen inledes den 22 juni 1941 och tills den 8 maj 1945 rasade det som kallades "det stora fosterländska kriget" till försvar för den socialistiska staten och folkens frihet. Världens arbetarklass förstod att angreppet mot Sovjetunionen var ett angrepp på all världens förtyckta och agerade i den anda som sången nedan är ett strålande uttryck för.

Latinamerikaner

Här kan ni läsa om hur barn dör av fattigdom i Argentina, ett land som är kanske ett av de bästa bevisen på hur det att kapitalismens imperialistiska stadium uppnåddes satte stop för utvecklingen av kapitalismen i de förtryckta nationerna. Argentina var det land i latinamerika, tillsammans med Chile, som hade utvecklats mest när imperialismen uppnåddes. Istället för en egen "sund" kapitalismen utvecklades en byråkratkapitalism. Ett ämne för en längre text kanske men inte idag. Här kan ni läsa om hur svensk polis pekar ut latinamerikaner och andra som kriminella, det enda som är förvånande med det är att någon faktiskt gick till pressen med det.

Motståndsaktioner i Afghanistan

Afghanska motståndskämpar genomförde idag en attack mot ockupationsstyrkorna där även svenska legoknektar ingick. En liknande aktion genomfördes även igår. Det verkar som om ockupanterna klarat sig helskinnade denna gången, vilket naturligtivs bara är att beklaga. Vi kan ändå hoppas att motståndskämparna ser aktionerna som en framgång. Att en så stor enhet ur ockupationsstyrkorna attackerades av afghanska styrkor är ett positivt tecken. Att de afghanska quislingar som tjänstgör i ockupationsarmén inte omnämns när det gäller eventuella förluster visar tydligt hur de svenska imperialisterna och deras proppagandister ser på värdet av afghaners liv. Vi för vår del hoppas att moståndsmännen fortsätter att trappa upp sina angrepp på ockupanterna och önskar dem bättre lycka nästa gång!

Varning!

Den peruanska reaktionära statens polis har en enhet för "högteknologiska brott" som heter División de Investigación de Delitos de Alta Tecnología (Divindat). Denna enhet genomför i sammarbete med "anti-terrorist polisen" - la Dirección Contra el Terrorismo (Dircote) - systematisk övervakning av olika internet-sidor som man anser sysslar med "apologi för terrorismen", d.v.s alla sidor som spridder en positiv bild av Perus Kommunistiska Parti (PKP). "Apologi för terrorism" är ett brott enligt den peruanska reaktionen och de som sysslar med sådan verksamhet riskera långa fängelsestraff i Peru. Vi har tidigare skrivit om hur Divindat och Dircote övervakar över 100 websidor. Idag skriver den reaktionära Limatidningen Expreso om det hela. Man understryker att fleratalet av de aktuella hemsidorna finns i Europa och man nämner bland annat Danmark och Sverige som "värdländer" för dessa hemsidor. Huruvida dagens notis är en indikation på att något konkret faktiskt kommer att hända, att de aktuella hemsidorna kan komma att stängas ner av reaktionen inom en närmre framtid, vet vi inte. Men, vi måste vara beredda på allt. Ingen kan säga att vi inte blivit varnade.

Klassolidaritet

Att varken "de där uppe" eller "de där nere" kan fortsätta som förut i Grekland är ganska uppenbart för de flesta. Det finns mycket goda forutsättningar för att utveckla en verkligt revolutionär kamp, vilket naturligtivs motarbetas med alla medel av partier som KKE. Det saknas ett verkligt kommunistiskt parti i landet och konsekvensen är att den revolutionära väpnade kampens inledande försenas. Än en gång bevisas lärdomen att om det ska bli en revolution behövs ett revolutionärt parti och att det i sammanhanget inte är avgörande vad det paritet kallar sig utan vilken ideologisk och politisk linje det verkligen följer. Det är därför som kommunister "tjatar" om principer och ideologins vikt. Odugliga "kommunistpartier" finns det väldigt gott om.

Att den svenska imperialismen hade en "rådgivare" som infiltrerar den grekiska statsledningen hade vi missat, men tydligen är det så. Man kan också att konstatera att det inte är något fel på den internationalistiska klassolidariteten - åtminstone inte bland finanskapitalisterna, vilka som vanligt fattar om att deras klass råkar illa ut på ett ställe så kommer det att drabbar dem alla - annars borde de här lirarna få betala för krisen. Nu gör folket det istället - och KKE satsar på parlamentarismen! Uppenbarligen finns det någon form av klassolidaritet även mellan KKEs ledning och finanskapitalisterna.

Om spanska sossar...

Idag har det varit lite stressigt så vi hinner bara lägga upp en låt som vi gillar. För de som inte kan spanska kan vi sammanfatta att artisten tycker man ska gå hårt åt spanska sossar och andra obehagliga typer.

Nyheter i fallet Suzan Zengin

Journalisten Suzan Zengin, vars fall vi skrivt om tidigare, har nu släppts ur fängelset i väntan på rättegång. Den kurdiska nyhetsbyrån Firat rapporterar:

"Journalist and interpreter Suzan Zengin was released pending trial by the Istanbul 10th High Criminal Court. Zengin stands accused of "membership in an illegal organization". She was detained for almost two years. Her lawyer Gül Altay told bianet, "For the first time we had the feeling that the court actually 'listened' to us".

Zengin, working for the Isçi Köylü ('Worker Peasant') newspaper, was arrested after she had been taken into police custody on 28 August 2009. She was incarcerated in the Bakirköy Women and Children Detention House in Istanbul since then."

I Aftonbladet finns en intressant text om valen i Turkiet, den hittar ni här. Bilderna vi idag lägger upp är från den bojkottkampanj som våra kamrater i Turkiet genomförde mot valen. Bilderna är från Istanbuls arbetarkvarter, universitetet i Ankara och Dersims byar.

Vad vill FARC-EP?

Det finns en del av våra läsare som undrar över vad FARC-EP egentligen vill. Här hittar de som kan läsa spanska en intervju med gerillans högste ledare. Han ger ett väldigt konkret svar på vad FARC-EP kämpar för.

"Vilka är orsakerna till att FARC kämpar?

Våra målsättningar är demokratisk samlevnad med social rättvisa och ett fulltständigt utövande av den nationella självständigheten, som ett resultat av en process av massivt medborgerligt deltagande som kanaliserar Colombia i riktning mot socialismen."

Glöm allt vad revolution heter när det gäller FARC-EP med andra ord.

Barnövergrepp?

Det ser ut som våra misstankar var riktiga rörande att hela teatern med Albetro Fujimoris sjukhus besök bara var en del av planen för att få honom benådad. Att svensk borgarmedia nu skriver att det skulle vara en nyhet att Humala skulle vara redo att benåda massmördaren Fujimori är inte mer än ett bevis för dess allmäna kasshet. Argumenten om att Fujimori skulle vara av en annan kaliber än de som begått sexuella övergrepp mot barn är helt absurda. Fujimori är personligen ansvarig för tvångssteriliseringen av tiotusentals, om inte hudnratusentals, bondekvinnor - vara flera var minderåriga. Han är personligen direkt ansvarig för att ha beordrat tusentals mord och våldtäkter på tiotusentals barn under 90-talet som en del av kriget mot Perus Kommunistiska Parti och folkkriget som det leder. Vår personliga uppfattning är att kräk som begår övergrepp mot barn bör skjutas. Att Fujimori skulle vara bättre än vilket pedofilsvin som helst är dock en grov lögn. Fujimori förtjänar det värsta av öden. Att Humala, som under Fujimoris presidenttid personligen mördade dussitals personer och organiserade tortyr och våldtäkter i massomfatting, är redo att benåda honom visar ännu en gång att det inte finns ett spår av "vänster" i honom.

För övrigt genomförde enheter ur Folkets Befrielsearmé en propagandaaktion i Huallaga-området i fredags. Samma region som Humala som "kapten Carlos" försökte "pacificera" med blod och eld under 90-talet.

Goda nyheter från Indien - och kanske från Peru

Borgarmedia rapporterar idag om ett framgångsrikt bakhåll genomfört av Folkets Befrielsegerillaarmé i delstaten Chhattisgarh. Vi glädjer oss över våra indiska kamraters framgångar. Vi har idag även anledning att glädjas tillsammans med våra peruanska kamrater. Den fascistiske massmördaren Alberto Fujimori har förts till sjukhus och vi hoppas innerligt att han inte mår bra och att det hela inte bara är ett trick. Det är nämligen fullt möjligt att det är en del av Fujimoris strategi för att bli benådad, en möjlighet som den Huamala (som korats till segrare i presidentvalet) öppnat upp för (bland annat i en intervju med spanskspråkiga CNN).

Mer goda nyheter på väg?

Den svenska imperialismen ökar sitt deltagande i aggressionskriget mot Libyen. Samtidigt kommer glädjande nyheter från Afghanistan. Mer goda nyheter är alltså förhoppningsvis att vänta. Imperialismen lyfter stenar som kommer att falla på deras egna fötter.

En massa information om Kina

Det grekiska partiet KKE är ett parti som vi inte hyser någon som helst sympati för. Vi anser partiet vara en viktig kraft, om inte den viktigaste idagsläget, i att hålla tillbaka den grekiska arbetarklassen. Men, även från reaktionära krafter kan det komma saker som kan vara till nytta, såtillvida att man vet att betrakta dem i ljuset av marxismen. Den här artiklen innehåller en massa fakta uppgifter om hur den kinesiska socialimperialismen utvecklas. Textförfattarens politiska värderingar av Sovjetunionen, av folkrepubliken Kina för Mao Tsetungs död, osv. är felaktliga och reaktionära, men det hindrar som sagt inte att man finna synnerligen nyttiga uppgifter i texten.

En intellektuell är död

Vi upptäckte idag att Ludo Martens avled i söndags. Vi har haft det tveksamma nöjet att ha kontakt med honom i en del sammanhang och kan endast säga att vi inte sörjer honom som politiker. Trots vad vi tycker om Ludo Martens livsverk i allmänhet så finns det även saker som han gjorde som faktiskt kan sägas vara den revolutionära rörelsen till tjänst. Den här boken är en viktig skrift för den som vill veta mer om hur socialismen byggdes i Sovjetunionen och vilken roll Stalin faktiskt spelade - såtill vida man förstår dess författare som en framstegsvänlig småborgerlig intellektuell. Det var nämligen precis det som Ludo Martens var i sina bästa stunder.

Attackera WEF!

Här kan ni läsa ett intressant uttalande från ett antal pariter och organisationer som kallar till aktion mot det möte som World Economic Forum idagarna ska genomföra i Wien. Vi tycker det är spännande att se den hetrogena blandingen som skrivit under uttalandet. Här kan ni läsa en blogg som mer direkt tar upp praktiska saker, om nu någon av våra läsare tänker resa ner och hjälpa till.

En första kommentar

Vi ska försöka snickra ihop en lite längre text om valen i Peru, men pga tidsbrist kan det ta några dagar. Det som vi nu kan konstatera, vilket även var klart redan tidigare, är att den reaktionära staten med all säkerhet kommer att trappa upp "kampen mot terrorismen", dvs hårdare repression mot den revolutionära rörelsen. I den samlingsregering som Humala har utlovat kommer en mängd strömningar att ingå. At den legala "vänstern" kommer att ge sitt stöd till hans regim är klart. En reaktionär offensiv med understöd av klassförrädarna är alltså att vänta. Vi kan redan nu föreställa oss klagosångerna från den svenska "vänstern" när revolutionärerna ställer opportunisterna till svars för sina handlingar.

När det gäller Perus Kommunistiska Partis bojkottkampanj så kommer vi, som sagt, ta upp den mer ingående längre fram. En aktion som fått uppmärksamhet i Peru är det bakhåll som maoistgerillan genomförde i lördags i norra delen av Cusco, i vilket fem av reaktionens soldater dödades och flera sårades. Enligt rapporter i reaktionär press fortsätter striderna i området mellan enheter ur den reaktionära armén och Folkets Befrielsearmé.

Chávezregimen gör det igen

Nu var det dags igen, Chávezregimen grep i onsdags, i samarbete med den colombianska mördarregimen, en FARC-EP medlem. Denna gång är det en medlem i organisationens högsta ledande organ som grips på venezulansk mark för att lämnas ut till massmördaren Santos. Den gripne är Julian Conrado (Guillermo Enrique Torres Cueter är hans civila namn), känd framförallt för sin roll inom FARC-EP:s kulturella arbete. Som bekant grep Chávezregimen nyligen den svenske medborgaren Joaquín Pérez Becerra och lämnade över honom till Colombia. Den händelsen orsakade vad som kan liknas vid en massiv jordbävning bland dem som stödjer Chávezregimen, framförallt internationellt. Många har således under senaste tiden kraftigt omvärderat sin syn på Chávez. En del har dock hävdat att "Chávez gick i en fälla" och i princip blev tvingad att genomföra det skamliga utlämnadet av Joaguín. Oavsett hur korkat det argumentet var även tidigare, så kan ingen mer än en medveten lögnare numera använda sig av det. Chávezregimen skiter högaktningsfullt i sin "bolivarianska" bröder, och till de sistnämda förstår att det är så kommer de att fortsättas att offras av svinpälsen Chávez.

Borgarmedia visar framfötterna!

Idag kör borgarmedia notiser med anledning av presidentvalen i Peru på söndag. Denna gång visar de verkligen hur fullkomligt värdelösa de är som informationskällor. Den som vill veta lite mer om vad som verkligen händer i Peru bör söka sin information någon annanstans, och till att börja med bör man läsa denna text. Det är fascinerande att man vågar komma med påståenden av typen:

"I den röda hörnan står vänstermannen Ollanta Humala, med bakgrund som militär revoltledare. Han går till val med löften om att höja skatterna och öka den statliga kontrollen."

Just att INTE HÖJA SKATTERNA för att finansiera sina programm är ett av Humalas viktigaste vallöften! Den som inte tror på oss kan läsa själva i hans "Hoja de ruta" som ni hittar här. Man tar sig för pannan.

Peruläsning

Svensk borgarmedia har idag notiser om en bussolycka i Peru. Antalet döda har nu stigit till 21 och det kommer säkert att bli ännu fler. Olyckan är ytterligare ett uttryck för landets elände. I den pågående presidentsvalet lovar de båda kandidaterna satsninger på infrastrukturen, men om någon sådan blir av kommer den endast att gynna de byråkratkapitalistiska exportföretagen. Lösningen på problemt ligger i det folkkrig som leds av Perus Kommunistiska Parti.

Ett nytt dokument från PKP har publicerats av partiets utlandsorganisation, ni hittar det här. Vi kommer säkert återkomma till texten längre fram.