Artikel från Yeni Demokrat Gençlik översatt till svenska!

Idag har vi den stora glädjen att kunna presentera en artikel från Yeni Demokrat Gençlik (YDG) - Nydemokratisk Undgom på svenska - som är en organisation för ungdommar från Turkiet. Artiklen behandlar den så kallade "Bologna-processen", om vilken Wikipedia skriver så här på svenska och så här på engelska. Vänligen notera att den nedan följande texten är skriven ur ett "all-euorpeiskt" perspektiv, och inte specifikt utifrån situationen i Sverige. Artiklen är översatt direkt från den turkiska orginaltexten av vår läsare Ali och vi har gjort vissa mindre språkliga rättningar. Vi hoppas att denna text kommer följas av fler dokument översatta till svenska från våra turkiska kamrater. Om ni vill läsa mer om YDG så finner ni deras hemsida här. Vi tackar Ali och hoppas att han fortsätter leverera!

"VAD ÄR BOLOGNAPROCESSEN FÖR NÅGOT?*

Hur mycket man än tror att denna process har börjat 1999 så är verkligheten annorlunda, processen började 1988. Detta år inföll 900-årsdagen av grundandet av Magna Charta universitetet, som ligger i Bologna, och samtidigt med detta ordnades ett möte för att skapa en "europeiskt standard" av västländernas skolministrar. År 1988 påbörjade Frankrikes, Englands, Italiens, och Tysklands skolministrar projektet med Sarbonnedeklarationen. Därefter, den 19 juni 1999, började Bolognaprocessen officiellt då 29 länder skrev under Bolognadeklarationen; efter detta skapades en grupp (Bologna Follow-up Group-BFUG) som skulle se till att skolministrarna skulle hålla ett möte vart annat år. Idag är det 46 länder som är medlemmar av Bologna Processen. Det har sagts att Bologna Processen skall slutföras 2010.


Vad är detta för projekt och vart är det på väg?

Som sagts ovan så är Bolognaprocessen ett resultat av flera års förarbete. Fast detta projekt, dvs"processen", är i själva verket inte det avsedda målet. Bolognaprocessen är ett medel, precis som Lissabonfördraget och Sarbonnedeklarationen, för att skapa ett "gemensamt europeiskt område för högre utbildning". Bolognaprocessen, som är grundas på internationella överenskommelser, beskrivs som en utbildningsreform, men om man undersöker det hela djupare kan man förstå att det inte handlar om några "välmenade" reformer utan att det egentligen är något som ligger långt ifrån detta, en mekanism som syftar till att ge mer vinster för det rådande systemet genom utbildningsområdet.

Bologna Processen är ett av verktygen som bourgeoisien använder sig av för att stänga ungdomens ögon. Den forsätter att tillämpa neoliberal politik som har skapats för att tjäna den i namn av "utveckling av utbildningen, bekväm rörlighet internationellt och tillfällen för att skapa fler möjligheter till jobb, ständigt lärande".Men det handlar inte om något sådant utan det är bara metoder som döljer verkligheten och skapar mer vinst. När Europeiska Unionen planerade denna process tänkte man inte på elevernas eller akademikernas behov eller den vetenskapliga utvecklingens krav, istället påbörjade man en process som utformades efter behoven för "chefernas organisationer".


EU-imperialisterna vill ge liv åt den anglosaxiska utbildningsmodellen i alla europeiska länder för att de anser den modellen lönsammare för dem i konkurrensen med USA och Kina. Utbildningens nationella och kulturella karaktäristiska drag hålls utom synhåll och de påtvingar länderna att använda samma utbildningsmodell överallt i Europa. För att dessutom samtidigt ta ifrån eleverna dess rättigheter skapar de nya lagar och, naturligtvis, skolar de eleverna till att bli framtidens tysta och flexibla arbetare.


Projektets grundläggande mål är att bygga upp ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning, utöver det vill man skapa ett enhetligt utbildningssystem. På så sätt kan man lättare marknadsföra en systematiskt och organiserad utbildning. Eleverna ses inte som framtidens vetenskapsmän, intellektuella osv. utan som potentiala kunder, de ska inte längre vara med och forma framtiden utan reduceras till jobbare för systemets behov.


Den skapta enhetliga utbildningsmodellen bygger upp en standard för den högre utbildningen, tvärtemot vad som sägs så blockerar det rörligheten. Utbildningen underkastas inte vetenskapen och används bara som ett medel att tjäna marknaden, som en handelsvara. De bästa exemplen som styrker detta är, bland annat, att man tidigare, innan Bolognaprocessen, använde sig av en tvåstegsmodell (efter 4-5 år licens diplom till genomsnittlig 4 år högre licens) för den högre utbildningen istället för trestegsmodellen (3 år Bachelor, 1-2 år Master och 4 år högre licens) . [se Wikipedia-länkarna för närmare förklaring - Röda Verb] Den viktigaste punkten som man måste vara noga med är att en utexaminerad kan komma ut på arbetsmarknaden efter tvåstegsmodellen medan detta inte är möjligt efter trestegsmodellen med Bachelor-examen. Men det är bara möjligt att komma in i på arbetsmarknaden efter en Master-utbildning. Alltså har man bestämt höga avgifter som skall betalas till Master-utbildningen efter en Bachelor-utbildning. Detta betyder att man behöver betala höga belopp för att komma in på arbetsmarkanden efter högskoleutbildningen.

De som inte kan betala kan heller få in en fot på arbetsmarknaden. Utbildningen elitviseras öppet och går från att vara en grundläggande rättighet till att vara en förmån som bara de med möjlighet kan dra nytta av.

Även om det sägs att Bolognaprocessen kommer att avslutas 2010 så är det bekant att denna process är ett medel för ett större projekt, även de som skapat den talar högt om det.

Även om Bolognaprocessens fortsatta projekt ännu inte har publicerats så är det säkert att det är planerat. Bolognaprocessen kommer fortsätta att visa sig för oss under ett antal olika namn och utseenden under formgivningen av det gemensamma europeiska området för högre utbildning, dessa attacker, detta förtryck och denna politik kommer att fortsätta tills systemet lyckats omvandla utbildningen till som marknaden önskar uppnåtts.

En utbildning som för kommersialiseras kommer inte att vara något annat än ett företag, den kommer att tappa all sin kvalité och omvandlas till en penningmaskin. Alltså, Bolognaprojektet, som är ett under vilket är ett underprojekt till GATS (General Agreement on Trade in Services), kommer genom att göra utbildningen till en handelsvara på marknaden inom tjänstsektorn.

* Den här texten är hämtad ur texten Perspektiv som presenterades på ATIK-YDG:s kongress. Texten publicerades i YDG:s tidskrift Yeni Demokrat Gençlik, Nummer:144, Sid: 58-59, juni-juli 2009."